— Mediernas självständiga rapportering och möjligheter att ostört förmedla nyheter är centrala beståndsdelar i vår demokrati och viktiga för samhällets funktionalitet. Om medierna drabbas av avbrott eller på annat sätt påverkas vid en större samhällskris riskerar det få allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa, säger Nils Svartz, tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

MSB bevakar utvecklingen inom medieområdet utifrån ett beredskapsperspektiv. För fem år sedan analyserade myndigheten hot, risker och sårbarheter i rapporten Mediebranschen 2011. Nu släpps "Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter" i nära anslutning till årsdagen av 2016 års överbelastningsattacker mot flera svenska mediehus.

— Mediernas verksamhet bedrivs i mycket stor utsträckning i digitala miljöer och utvecklas i takt med digitaliseringen. De kan därför störas genom allt ifrån driftfel till cyberattacker, och det gör medierna sårbara, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB.

Brett spektrum av risker
MSB har analyserat ett brett spektrum av risker och sårbarheter, för mediebolagen och på samhällsnivå. Myndigheten har funnit att hot och trakasserier, skador på egendom och informationssäkerhetsrisker utgör de allvarligaste delarna i riskbilden för mediebolagen. Parallellt har det försämrade säkerhetspolitiska läget skapat ytterligare behov av att mediebolagen stärker sitt arbete med säkerhet och beredskap.

Allvarliga utmaningar har identifierats på samhällsnivå. Påverkanskampanjer bedrivs mot allmänheten och beslutsfattare genom medier. Sveriges informationsinfrastrukturer är otillräckligt skyddade mot angrepp, menar rapporten.

Medieskugga
Rapporten lyftar också fram det faktum att människors förändrade konsumtion av medier ställer nya krav på aktörer som har till uppgift att förmedla budskap under olika typer av kriser. Ett potentiellt problem för både kriskommunikation och förmedlandet av viktig samhällsinformation är att vissa geografiska områden och grupper hamnar i så kallad medieskugga genom att de lämnas obevakade av de traditionella mediebolagen.

I rapporten presenteras åtta åtgärdsförslag som kan stärka såväl medierna som samhället. MSB rekommenderar bland annat att mediebolagen börjar arbeta mer systematiskt med informationssäkerhet. Mer resurser föreslås läggs på utbildning inom medie- och informationskunnighet (MIK) hos befolkningen, och att staten i samverkan med mediebolagen arbetar fram robusthetshöjande åtgärder för bolagen kopplat till civilt försvar.