2017-01-29
Många häktade i Sverige hålls isolerade
Oro för påtryckningar en delförklaring, personalbrist inom Kriminalvården en annan
En bidragande orsak till att många hålls isolerade är att det svenska rättssystemet bygger på omedelbarhetsprincipen, som innebär att det avgörande för domslutet är vad som sägs under domstolsförhandlingen, inte vad som tidigare sagts under brottsutredningen.
Eftersom eventuella påtryckningar mot målsägare, vittnen eller andra misstänkta kan göra att de tar tillbaka vad de sagt under utredningen, riskerar påtryckningar alltså att påverka utgången av rättsprocessen.
– Det gör det svårare att minska de häktades isolering, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå. I Norge och Danmark har man lyckats minska andelen häktade som är isolerade, till 12 procent respektive enstaka procent, trots att deras rättssystem liknar vårt.
En ytterligare förklaring till att häktade i Sverige hålls isolerade är att Kriminalvården inte har tillräckliga personalresurser för att kunna genomföra isoleringsbrytande åtgärder.
– Kriminalvården har ambitionen att förbättra situationen, och det är positivt, eftersom det innebär en stor psykisk påfrestning att sitta häktad, säger Stina Holmberg, utrednings- och forskningsråd på Brå. Men i praktiken finns sällan utrymme för samtal och annat som kan bryta isoleringen. Mer akuta uppgifter, som transporter och liknande, har högre prioritet.
Brå stöder i huvudsak Häktes- och restriktionsutredningens förslag från augusti 2016, och lägger även fram ett antal egna. Bland annat föreslår Brå att åklagarmyndigheten startar ett försöksprojekt med alternativa arbetssätt, som skulle minska behovet av att hålla häktade isolerade från varandra.