I februari i år beslutade regeringen lagrådsremissen, bland annat med förslag på två nya brottsrubriceringar: "deltagande i en terroristorganisation" och "samröre med en terroristorganisation". Förslaget avstyrktes då av Lagrådet som menade att deltagandebrottet kunde innebära en begränsning i den grundlagsskyddade föreningsfriheten.

Regeringen omarbetade därför förslaget och beslutade i augusti lagrådsremissen Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation. I lagrådsremissen föreslås ett särskilt straffansvar för den som har vissa former av samröre med en terroristorganisation, exempelvis genom att ta befattning med vapen eller transportmedel för organisationen. Även denna gång har Lagrådet lagt fram kritik, men yttrandet innebär inte ett avstyrkande av lagförslaget.

"Det är tveksamt om regleringen i sin helhet uppfyller de högt ställda krav på tydlighet som bör gälla för strafflagstiftning.Det kan inte uteslutas att förslagen i praktiken skulle kunna komma att innebära att kriminaliseringen går för långt i förhållande till föreningsfriheten", skriver Lagrådet i sitt yttrande.

– Med utgångspunkt från Lagrådets yttrande så kan vi nu driva lagstiftningsarbetet vidare. Det handlar bland annat om att göra ytterligare förtydliganden av vad som kriminaliseras och hur lagtexten ska tolkas, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att omhänderta de synpunkter som Lagrådet lämnat och utarbeta en proposition som sedan överlämnas till riksdagen.

– Det är viktigt att få på plats en starkare terrorlagstiftning, och vår ambition är att kunna gå till riksdagen med en proposition i höst, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Enligt förslaget i lagrådsremissen skulle lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2020. Regeringens förhoppning är fortfarande att lagändringarna ska kunna träda i kraft i början av nästa år.