Skatteverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka lagändringar som behövs för att "underlätta ett modernt och effektivt brottsbekämpande arbete". Datainspektionen har granskat Skatteverkets förslag och riktar kritik mot det, främst för att det inte innehåller en tillräckligt grundlig analys som motiverar de föreslagna lagändringarna.

2010 ändrades den svenska grundlagen bland annat med syfte att säkerställa att "lagar, som inskränker integritetsskyddet endast får genomföras om det intresse, som ska tillgodoses, är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig". Lagförslag som innebär ingrepp i den personliga integriteten ska föregås av noggranna överväganden som belyser konsekvenser och innefattar bedömningar av om det finns mindre ingripande alternativ för att uppnå syftet med den föreslagna åtgärden.

– Eftersom Skatteverkets förslag saknar en sådan djupare analys är det svårt att överblicka behovet av de tänkta sätten som personuppgifter ska hanteras på och vilka konsekvenserna kan bli för skyddet av den personliga integriteten, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.

I sitt yttrande listar Datainspektionen en rad synpunkter. Bland annat föreslår Skatteverket att Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Ekobrottsmyndigheten, åklagarmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska få direktåtkomst till personuppgifter i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Men vilket behov har till exempel Kustbevakningen som motiverar direktåtkomst till Skatteverkets information, frågar Datainspektionen i sitt yttrande.

Enligt förslaget ska Skatteverket, utöver de internationella överenskommelser som riksdagen godtagit, få möjlighet att lämna personuppgifter till utländska myndigheter inom EES om det behövs för att myndigheten ska kunna förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brott. Någon närmare analys av behovet för Skatteverket att kunna lämna ut uppgifter på det sättet redovisas dock inte.