Nuvarande regler om säkerhetskontroll i domstol förutsätter att det ska föreligga en identifierad risk för att en säkerhetskontroll ska få genomföras. Det handlar i stort sett uteslutande om beslut om kontroll som knyts till en viss domstolsförhandling, med närvarande polis samt kroppsvisitation med användande av metalldetektorer.

I betänkandet konstaterar hovrättslagmannen Krister Thelin, som i fjol fick regeringsuppdraget, att tröskeln för sådana beslut är för hög. Bakgrunden är senare års förändringar i samhällsklimatet samt vissa allvarliga incidenter i svenska och utländska domstolar. De vapenbeslag som på senare år gjorts inne i domstolarna lyfts också fram som en oroväckande faktor.

En större fokusering på säkerhetskontrollernas förebyggande syfte föreslås - även mer övergripande hotbilder ska i framtiden få ligga till grund för besluten, utan att dessa ska behöva knytas till någon särskild förhandling. Detta ska i sin tur ge möjligheter att genomföra kontrollerna över längre tid, närmast som fasta säkerhetskontroller av det slag som i dag förekommer på flygplatser och i riksdagen. Likväl ska fasta kontroller bara bli aktuella i sådana domstolar där det av olika skäl behövs mer permanenta säkerhetsåtgärder i förebyggande syfte.

Enligt Krister Thelin ska möjligheterna att skärpa säkerheten för domstolarnas aktörer och besökare ses som en viktig markering i strävandena att stärka förtroendet för domstolsväsendet samt för rättssamhället i stort. Något obligatoriskt inslag ska larmbågarna dock inte bli.

Ett annat led i förslaget är att ordningsvakternas roll i säkerhetsarbetet, men även behovet av personalförstärkningar inom denna kategori, betonas ytterligare. Samtidigt ska säkerhetskontrollerna alltjämt genomföras under polisens ledning, något som dock inte behöver betyda att polisen alltid är fysiskt närvarande i domstolarna.