– Den nya lagen kommer att ställa relativt omfattande och detaljerade krav på banker och andra som riskerar att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtidigt får de möjlighet att anpassa sina rutiner och åtgärder på ett sätt som motsvarar riskerna i verksamheten. Regelverket kan då tillämpas mer effektivt, utan att kostnaderna ökar, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund.

Lagändringarna är dels för att genomföra EU-direktivet om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, dels med anledning av EU-förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel. Förslagen innebär bland annat att tillsynsmyndigheterna får bättre förutsättningar att utöva tillsyn, men också att de kan utdöma kraftfulla sanktioner om bestämmelserna inte följs.

Dessutom föreslås en ny lag om registrering av så kallade. verkliga huvudmän. Den nya lagen, som bygger på krav i EU-direktivet, syftar till att göra det svårare att nyttja målvakter och använda juridiska personer eller juridiska konstruktioner såsom truster för att begå brott. Företag ska bland annat anmäla sina verkliga huvudmän, det vill säga den som utövar den yttersta kontrollen över företaget, till ett register som hålls av Bolagsverket.

Möjligheten att ta reda på vem eller vilka som kontrollerar en juridisk person är av stor vikt för att banker och andra som omfattas av den nya lagen ska kunna upptäcka och förhindra penningtvätt. även myndigheterna kan ha stor nytta av att denna uppgift blir lättare att komma åt.

– Exempelvis Panama-dokumenten har visat att det är vanligt förekommande att personer gömmer sin identitet bakom juridiska personer som skapats endast för detta syfte. Det är positivt att vi nu försvårar sådana upplägg där juridiska personer används som brottsverktyg, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund.

Lagarna föreslås träda i kraft den 26 juni 2017.