Resultaten i studien pekar på att regeringen och myndigheter tillsammans med konsumenterna har störst potential att bestämma hur utvecklingen av kontanthanteringen kommer att se ut framöver. Men hittills har regeringen varit ganska passiv och konsumenterna är splittrade frågan. Många unga betalar redan med kort eller med sin mobiltelefon medan barn och äldre fortfarande är beroende av kontanter. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som exempelvis mobila betalningar ha svårt att bygga upp på kort tid, sade docent Niklas Arvidsson när han presenterade sin rapport.

Förmodligen blir det istället bankerna som har störst potential att sätta agendan för förändringar av kontanthanteringen om man ska tro Niklas Arvidsson, författare till rapporten. I det långa loppet måste även handeln vara positiv till att kontanterna försvinner om förändringen ska ske.

Stora handlare skulle tjäna mest på ett kontantlöst samhälle medan mindre butiker i större utsträckning fortfarande skulle vara beroende av kontanter. Mindre aktörer skulle till exempel ha svårare att förhandla fram bra kortbetalningsavtal med olika leverantörer.

Arbetsmiljön i handeln skulle förmodligen förändras. Rånrisken skulle troligen minska i takt med allt färre kontanter i omlopp. Men sannolikt skulle handeln behöva lägga resurser på att skydda specifika varor istället för kontanterna. Brottsligheten skulle finnas kvar men anta en annan form om kontanterna försvann från butikerna.

övergången till ett kontantfritt samhälle skulle dock ske succesivt och det finns en risk om alla kontanter samlas hos några få butiker. Det skulle kunna vara en affärsmöjlighet för att locka kunder som vill betala med kontanter, men frågan är om det skulle överväga rånrisken.