Säkerhetskamerorna i Stockholms tunnelbanestationer monterades upp vid olika tillfällen mellan 2006 och 2008. I studien tittade Mikael Priks, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, på hur brottsligheten förändrades efter att kamerorna satts upp.

Innan kamerorna sattes upp begicks i genomsnitt cirka 11 brott i månaden per tunnelbanestation i Stockholms innerstad. Efter införandet av kameror minskade antalet brott med runt 3 brott per månad och station. Det motsvarar en minskning på cirka 25 procent.

Förebygger fickstölder och rån
Fickstölderna minskade med runt 20 procent och rånen med runt 60 procent medan antalet narkotika- och våldsbrott förblev oförändrat.

– Man kan tänka sig att det beror på att fickstölder och rån är mer planerade brott än våldsbrotten, säger Mikael Priks till SecurityUser.com.

Studien undersökte också hur införandet av kameror på stationerna påverkade brottsligheten i icke-kameraövervakade områden utanför stationerna. Det visade sig att 15 procent av de brott som förebyggts i tunnelbanan förflyttades till det omgivande området.

Säkerhetskamerorna i Stockholms tunnelbana förebygger alltså uppskattningsvis runt 560 brott på stationerna årligen varav 75 förflyttas till icke-kameraövervakade platser i närheten. Givet att inte ytterligare brott förflyttades så förebygger kameraövervakningen följaktligen cirka 485 brott per år, enligt studien.

Ingen effekt i förorten
Utanför innerstan begås det färre brott på stationerna och där hade kameraövervakningen inte heller någon förebyggande effekt.

– Det är ofta längre från polisstationerna till tunnelbanestationerna i förorterna än i innerstan vilket gör att det borde ta längre tid för polisen att komma till tunnelbanestationerna i förorterna om det begås brott. Kamerorna blir då mindre effektiva. Fickstölder som kameror kan förväntas påverka är också ett vanligare brott i innerstan, säger Mikael Priks till SecurityUser.com.

Andra faktorer som kan spela in är att stationerna i förorten ofta är utomhus vilket gör det svårare för säkerhetskameror att täcka hela området.

Kostnads-nyttoanalys
SL uppger att den totala kostnaden av säkerhetskamerorna och tillhörande utrustning är 33 miljoner kronor. Kamerorna måste dessutom bytas ut cirka var femte år. Mikael Priks uppskattar därför att kostnaden för att förebygga ett brott är runt 14 000 kronor om man inte räknar in nackdelar av integritetsintrång.

Förutom den uppenbara fördelen för de personer som annars hade utsatts för brott kan kameror leda till ökad trygghet bland passagerare enligt Mikael Priks. I SL:s årliga passagerarundersökningar rapporterade kvinnor att de kände sig 11 procent tryggare under 2009 jämfört med 2006 då kamerorna inte hade införts. Mikael Priks menar att det är oklart om denna förändring är på grund av införandet av säkerhetskameror, men att det kan det tyda på att kameraövervakningen ökade tryggheten bland passagerarna. Han är dock osäker på hur det minskade antalet brott ska värderas.

– Det är svårt att uppskatta hur stort värdet av detta är. Därför är det också svårt att säga om kamerornas nytta var större än kostnaderna, säger Mikael Priks till SecurityUser.com.

SL positiva till kamerorna
SL anser däremot att nyttan med kameraövervakningen är klart större än kostnaderna. De menar att trygghet och brottsprevention inte är de enda positiva effekterna av kamerorna.

– Kameraövervakningen används också för att klara upp brott. Nu har ju kamerorna suttit uppe ett tag och vi kan se att polisen ofta begär ut bildmaterial och har haft väldigt stor nytta av det, säger Jesper Pettersson, pressansvarig vid SL, till SecurityUser.com.

Enligt SL syftar säkerhetskamerorna dessutom till att underlätta utrymning och räddningsinsatser samt att bidra med bildmaterial i säkerhets- och haveriutredningar.

– Kamerorna är till stor nytta för vår egen personal, den dagliga driften och ledningen av trafiksystemen, fortsätter Jesper Pettersson.

Jesper Pettersson menar att kamerorna var en bra investering.

– Vår uppfattning är att nyttan med kamerorna absolut uppväger kostnaderna, säger han till SecurityUser.com.

Mikael Priks studie kommer att publiceras i den referentgranskade tidskriften Economic Journal.