Rapporten är en så kallad metaanalys, vilket betyder att den väger samman resultat från ett stort antal tidigare svenska och internationella studier. Författarna är fyra amerikanska och brittiska kriminologer, vilket innebär att Brå ännu inte har hunnit sammanställa en rapport på svenska. SecurityUser.com har dock fått tillgång till en engelskspråkig version.

Olika effekt i olika miljöer
Metaanalysen är en uppdaterad version av en tidigare Brå-rapport från 2007 som visade att kamerabevakning ledde till signifikanta minskningar av brott i parkeringshus, men inte i andra offentliga miljöer. Den nya rapporten visar dock att kamerabevakning kan vara effektivt i flera andra offentliga miljöer.

– Medan den tidigare rapporten endast hittade en effekt i parkeringshus, fann vi evidens av olika styrka för att kamerabevakning minskar brott i bostadsområden, stadskärnor och ’andra områden’ utöver parkeringshus, säger rapportens försteförfattare Eric Piza, docent vid John Jay Collage of Criminal Justice, i en intervju med SecurityUser.com.

Många av de 76 studierna som sammanställs i metaanalysen rapporterade effekten av kamerabevakning på flera olika brottstyper. När forskarna beräknade den genomsnittliga effekten av kameror på dessa brottstyper fann de att brottsligheten minskade i parkeringshus och bostadsområden, men att effekterna inte var statistiskt signifikant i stadskärnor eller i kollektivtrafik.

Kan minska brott i stadskärnor
Forskarna gjorde dock också en mindre konservativ analys där de slog samman de brottstyper där kamerorna hade störst effekt i varje studie och fann då att kamerabevakning i stadskärnor minskade dessa brott med i genomsnitt 17 procent.

– Brottsbekämpande myndigheter bör vara medvetna om att endast metaanalysen som fokuserade på de största effekterna gav evidens för att brottsligheten minskade i stadskärnor. Det tyder på att kamerabevakning endast fungerar i stadskärnor när det går att uppnå maximal potentiell effekt, säger Eric Piza till SecurityUser.com.

Att aktiv kamerabevakning kan förebygga brott i stadskärnor stöds också en forskningsöversikt från tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) som förra året publicerades i Journal of Scandinavian Studies In Criminology and Crime Prevention. Denna rapport, som även citeras i nya Brå-rapporten, visar att kamerabevakning kan minska antalet brott med 24-28 procent på offentliga platser och tunnelbanestationer i innerstaden.

Krävs aktiv kamerabevakning
Ett annat resultat från Brå:s metaanalys är att kamerabevakning i genomsnitt minskade egendomsbrott, fordonsstölder och narkotikabrott, men att det inte hade någon statistiskt signifikant effekt på våldsbrott eller ordningsstörningar.

– Det övergripande resultatet från vår rapport är att kamerabevakning inte hade någon signifikant effekt på våldsbrott. Städer som har problem med våldsbrott bör därför överväga om de kan lägga sina resurser på andra insatser än kameror, säger Eric Piza till SecurityUser.com.

Eric Piza berättar dock att vissa studier i metaanalysen visade att säkerhetskameror kan minska våldsbrott, men att detta kräver aktiv, snarare än passiv, kamerabevakning.

– Aktiva kameraoperatörer, som kan upptäcka illavarslande situationer i realtid, har möjlighet att skicka polispatruller till platser innan en situation eskalerar och blir våldsam. Några studier som inkluderas i rapporten ger stöd för att aktiv kamerabevakning kan ha dessa goda effekter. Ju mer yta som säkerhetskamerorna i en stadskärna täcker, desto bättre möjligheter har kameraoperatörerna att identifiera illavarslande händelser, avslutar han.