År 2012 ändrades metoden för hur FPI beräknas avseende försvarsmateriel. Nu har FOI-ekonomen Peter Nordlund i en ny rapport räknat ut vad förändringen har inneburit för försvarsmaktens anslag.

2,5 miljarder mindre i år
Budgetåret 2018 är anslaget 2,5 miljarder lägre än det hade blivit med det tidigare systemet för omräkningar. Totalt har anslagen minskat med 8,7 miljarder från 2012–2018, visar rapporten. Minskningen tenderar att ackumuleras och blir större från år till år.

I försvarsbeslutet år 2015 fick försvarsmakten för första gången på många år en rejäl förstärkning av budgeten. Anslagen höjdes med 10,2 miljarder för perioden 2016–2020, utöver en så kallad grundfinansiering på 5,5 miljarder. Men höjningen har inte gett den förstärkning som var meningen.

– I princip hela tilläggsbeloppet är uppätet av effekten av uppräkningen med den nyckfulla räknesnurran FPI, säger Peter Nordlund.

Ny modell behövs
Syftet med rapporten är att ge underlag för diskussioner och beslut om revideringar av FPI i den form index har haft sedan 2012.

– FPI i nuvarande form kompenserar inte Försvarsmakten för prisförändringar i materiel. Man bör se över det och leta efter en annan modell för försvarsmateriel, säger Peter Nordlund.

Han pekar på att de årliga omräkningarna också ger andra effekter. Politikerna beslutar om anslag utifrån vissa intentioner. Dessa anslag räknas årligen upp med FPI. Det kan medföra att Försvarsmakten kan komma att behöva minska verksamheter på ett sätt som inte politikerna avsett. På så sätt utvecklas FPI till vad FOI-forskarna i rapporten kallar en ”osynlig beslutsfattare”.

– Politikerna är dåligt medvetna om effekten av FPI. De måste lära sig systemet. Annars avstår de från en stor del av sitt inflytande över försvarsutgifterna och därmed utvecklingen av försvarsförmågan.