– Att motverka otillåten påverkan mot poliser är själva grunden för en effektiv bekämpning av den organiserade brottsligheten, säger Lars Korsell, enhetschef på Brå.

Påverkansförsöken sker på arbetstid
Organiserad brottslighet ser i vissa lägen ett intresse av att använda otillåten påverkan mot polisanställda för att få information eller komma undan ingripande. Det handlar om att skydda den kriminella verksamheten, men kan också ske för att höja sin kriminella status.

I undersökningen uppger 7 procent av poliserna att de utsatts för en eller flera former av påverkan de senaste 18 månaderna, motsvarande siffra för de civilanställda är 3 procent. Poliser i yttre tjänst och närpoliser löper störst risk att utsättas. Det rör sig om hot och trakasserier, snarare än våld, skadegörelse och korruption. Den enskilt vanligaste formen är trakasserier, som väljs medvetet av vissa påverkare eftersom det ofta inte är en straffbar handling. Påverkan sker i tjänsten, i kontroll- och ingripandesituationer, och riktas därför mycket sällan mot familjen.

Polismyndigheternas åtgärder viktiga
De polisanställda uppger att vanliga konsekvenser av påverkansförsök är rädsla, en känsla av otrygghet i arbetet men också en känsla av otrygghet i hemmet. Trots att otillåten påverkan mycket sällan riktas direkt mot anhöriga är det vanligt att de utsatta poliserna oroar sig för dem. Det är heller inte bara de direkt utsatta som riskerar att påverkas, utan även kollegor kan bli passiva i sin tjänsteutövning av rädsla för att utsättas. Denna negativa spridningseffekt kan motverkas genom att polismyndigheterna har goda rutiner för att hantera påverkansförsök.

– Genom att polisanställda känner stöd från sin arbetsgivare uppstår en positiv spridningseffekt, som i förlängningen underlättar för dem att stå emot påverkansförsök, säger Johanna Skinnari, en av författarna till rapporten och utredare på Brå.