Hur många fler poliser är i tjänst nu, jämfört med när du tillträdde som justitieminister?
- I sommar kommer det finnas drygt 2 800 fler än när vi kom till makten. Vi kommer att passera vallöftet om 20 000 poliser under mandatperioden med råge.
Den tidigare rikspolischefen, Björn Eriksson, menar att det svenska polisväsendet varken behöver fler poliser eller ökade befogenheter, utan att lösningen är att återinföra den kommunala polisen. Eftersom den skulle arbeta med sådant som villainbrott och bilstölder, så skulle den statliga polisen kunna ägna sig åt hanteringen av den grova brottsligheten.

Vad anser du om denna lösning?
- Jag håller med Björn Eriksson om att Sverige behöver en polis som är ordentligt lokalt förankrad. Men jag tror inte att det bäst sker genom att skapa ytterligare en polisorganisation. Den lokala brottsligheten har ofta förgreningar nationellt. Med ytterligare en polisorganisation riskerar vi att viktig information fastnar i den statliga eller kommunala organisationen.

Hotbilderna mot rättsväsendet har ökat i takt med att de kriminella nätverken har stärkt. Regeringens har baserat på en utredning om behovet av säkerhetskontroll i domstol och är i färd med att utforma ett förslag på åtgärder som ska träda i kraft 2011. Är konklusionen att domstolarna ska omfattas av samma säkerhetsåtgärder som nyligen har tillämpats i riksdagshusets entréer, med metallbågar och röntgen?
– Utredningen föreslår att det inte längre ska krävas en konkret hotbild för att domstolen ska kunna besluta om säkerhetskontroll. Det blir lättare att besluta om säkerhetskontroll, men förslaget innebär inte att det blir ständiga kontroller i alla domstolar. På departementet har vi nyligen fått in remissvaren. Avsikten är att en proposition ska beslutas under våren 2011.

I samband med Sveriges EU-ordförandeskap i december hölls en konferens om den privata säkerhetsbranschen i Europa på Berns, där du i positiva ordalag uttryckte möjligheterna för den privata säkerhetsbranschen att ta över vissa uppgifter från polisen, t ex nykterhetskontroller. Kan du berätta lite om det.
– Regeringen har nyligen presenterat förslaget om att väktare ska få utföra alkoholutandningsprover i hamnar. Väktarna får inte genomföra proven med hjälp av våld och arbetet ska ske under polismans ansvar. Jag tycker det är ett rimligt förslag som leder till att fler kontroller kan genomföras.

Kan du tänka dig andra områden där väktare kan ta över vissa av polisens uppgifter?
– Vi har inga sådana planer nu. Huvudregeln måste vara att det är polisen som ansvar för ordning och säkerhet.

Den 4 november 2009 överlämnade utredningen sitt förslag till en ny lag för kameraövervakning till dig. När införs den nya kameraövervakningslagen?
– Vi har nyligen fått in remissvaren så det är för tidigt att svara på men förhoppningsvis under nästa år.

Fokuset i debatten kring eventuell integritetskränkande övervakning ligger ofta på kameran. Borde inte fokuset ligga på bildhanteringen, eftersom det är först när bilder missbrukas och kommer i orätta händer som personer kan komma till skada? I så fall borde den då omfatta integritetskränkande missbruk av bildhantering i största allmänhet, alltså inte bara från övervakningskameror?
– Det finns gränser för hur bilder får användas. Det kan exempelvis röra sig om förtal. De reglerna omfattar alla bilder oavsett var de kommer från. Jag tycker det är rimligt att hårdare regler ska gälla om man sätter upp en permanent kamera på allmän plats än om en nyhetsfotograf tar en enstaka bild.

En lagstiftning som hanterar missbruk av alla slags bilder, med relevanta straffsatser, skulle underlätta för tillstånd av övervakningskameror. Är en sådan lagstiftning på gång?
– Vi har sett att gällande lagstiftning inte skyddar enskilda mot smygfotografering i privat miljö. Där arbetar vi med ett förslag som ska komma åt själva fotograferingen. Att skärpa lagstiftningen mot hur bilderna hanteras kommer lätt i konflikt med yttrandefriheten. För närvarande bedriver vi inget sådant arbete.

Om ordet övervakningskamera försvann ur debatten och ersattes av ”trygghetskamera” eller ”säkerhetskamera”, tror du att den positiva opinionen för kameraövervakning skulle stärkas ytterligare?
– Nej, jag tror inte att benämningen spelar så stor roll. Det viktiga är att vi har en reglering som har rimlig avvägning mellan behovet av kameran och intrånget i enskildas privatliv.

Råder det i dag, enligt din uppfattning, balans mellan säkerhet, brottsbekämpning och integritet i det svenska samhället?
– I princip all brottsbekämpning innebär på ett eller annat sätt ingrepp i människors integritet. Det måste därför finnas starka skäl för en åtgärd och den ska omgärdas av regler för att stärka individens rättigheter. Vi har just nu en stor utredning som ser över reglerna om förundersökning för att stärka den enskildes rättigheter. Om vi ska fortsätta att förbättra polisens möjligheter är detta nödvändigt för att hålla en rimlig balans.

Sammanfattningsvis, är du nöjd med det du uppnått under mandatperioden hittills?
– Vi har gjort i princip allt vi utlovade inom rättspolitiken. Vi har ökat antalet poliser kraftigt, skärpt straffen för våldsbrott och mord, håller på att införa tydligare regler mot unga brottslingar och ryckt upp samhällets insatser mot organiserad brottslighet. Jag önskar att vi hunnit ännu mer men är ändå nöjd.