Ashkan Kasbi har arbetat i bensinbranschen i ungefär tio år och har haft ett tiotal bensinstationer i norra Stockholm. I dag äger han en i Jakobsberg och en i Uppsala. SecurityUser besöker stationen i Jakobsberg. Den övervakas av tolv nätverkskameror, både inne i butiken och utanför vid tankstationerna.

– Vi polisanmäler smitningar när vi har både registreringsskylten och förövarens ansikte på bild och det har vi ungefär vid hälften av gångerna. Ibland händer det att de har keps eller luva på sig och att det inte framgår vem det är som kör. Då låter jag bli att anmäla, säger Ashkan Kasbi.

Hur går en typisk smitning till?
– Oftast kommer de in i butiken för att se om det är stressigt. De har utvecklat sina metoder och har börjat förstå hur vi arbetar. De vet att vi är mer misstänksamma om de inte kommer in utan sitter kvar i bilen. Oftast är de två, en som tankar och en som kommer in i butiken och pratar och är trevlig. Då misstänker vi inte att de är bensinsmitare. Vi har vissa kriterier för att sätta igång pumpen, som att bilen saknar registreringsskyltar eller att föraren sitter kvar.

Vad är det värsta som har hänt?
– Jag har blivit påkörd två gånger när jag varit dum nog att ställa mig framför bilen och tänkt att "nu åker han inte". Men han tryckte gasen i botten och jag åkte upp på motorhuven. Numera ställer jag mig aldrig framför en bil. Om de är två och den ene går in i butiken låser vi dörrarna ibland. Då kan det uppstå väldigt jobbiga situationer. Om det blir för hotfullt håller vi inte kvar dem.

Har problemen blivit värre?
– Ja, det är både fler smitningar och fler tillfällen då det uppstår hotfulla situationer. Det är framför allt ett jättestort arbetsmiljöproblem för oss eftersom vi hela tiden måste vara på helspänn, det går aldrig riktigt att slappna av under sitt arbetspass.

Förekommer det vapen?
– Absolut. När vi går fram och säger ifrån viftas det både med knivar och pistoler för att vi ska backa.

Hur vanligt är det?
– Det är vanligt. Jag skulle säga att de visar de upp vapen vid ungefär en tredjedel av gångerna. Kniv är vanligast.

Om någon hotar med vapen kommer väl polisen?
– Det händer att det inte finns patruller tillgängliga när vi ringer och anmäler. När det är vapen inblandade kommer oftast polisen men det kan ta olika lång tid.

Har ni råkat ut för skador?
– Ja, vi har blivit påkörda och de har även kört på pumpar och kunders bilar när de haft bråttom iväg.

Vad händer när ni polisanmäler?
– Vi skickar in bildmaterialet men anmälan läggs ned mer eller mindre per automatik. Undantagen är när personer eller bilen i fråga har varit med om något grövre brott. Under tio år har jag gjort nästan 800 polisanmälningar. Det har bara blivit en handfull domar och vid samtliga har vår anmälan konsumerats av grövre brott som vapen- och narkotikabrott.

Varför fortsätter du att polisanmäla?
– Jag vill signalera att problemet existerar, så det kommer med i statistiken. Tidsmässigt förlorar jag förstås bara på det, men jag tänker att min anmälan kanske leder till att något grövre brott blir utrett och löst. Min erfarenhet är att majoriteten av de här killarna är yrkeskriminella.

Du har flera gånger överklagat polisens beslut om att lägga ned förundersökningar.
– Ja, i några fall där jag har känt att vi har klockrena bevis så har jag valt att överklaga polisens nedläggningsbeslut hos åklagaren och mig veterligen har åklagaren då alltid fattat beslut om att anmälan ska återupptas på grund av polisens bristfälliga utredning. Men då hamnar den på hög och ligger där i något år tills det är preskriberat och läggs ned.

Läs hela intevjun i senaste numret av papperstidningen SecurityUser, tillgänglig elektroniskt HäR.

Av: Henrik Söderlund

LäS OCKSå:

• Polisen struntar i att utreda stölder mot bensinstationer