Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i de mål och ärenden som hanteras vid våra domstolar. Samtidigt ska det vara möjligt att i vissa fall skydda enskildas rätt till privatliv genom sekretess. Det är till exempel rimligt att namnet på en målsägande i ett mål om sexualbrott kan hållas hemligt både under rättegången och i domstolens dom eller beslut. På samma sätt måste domstolarna kunna skydda identiteten på barn i utsatta situationer eller asylsökanden som riskerar förföljelse i hemlandet.

I dag är reglerna i offentlighets- och sekretesslagen som styr detta delvis oklara. Genom förslaget vill regeringen säkerställa att utsatta personer kan få sekretesskydd och att domstolarna ges bättre förutsättningar att tillämpa reglerna enhetligt. Förslaget innebär också att möjligheterna utökas att kunna skydda identiteten på en person som behöver hjälp av ett målsägandebiträde eller en offentlig försvarare i det inledande skedet av en rättsprocess.

Regeringen menar att det även fortsättningsvis ska krävas väldigt mycket för att vissa typer av uppgifter som har ett särskilt starkt intresse för offentligheten ska ges sekretesskydd. Hit hör bland annat namnet på den person som har häktats eller åtalats för brott, de slutsatser som domstolen har kommit fram till och hur dessa har motiverats.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2016.