Projektet drivs av LFV (Luftfartsverket), Katla Aero, Flypulse, Guideline Geo och Luleå Tekniska Universitet och finansieras av Trafikverket. 

− Projektet ska visa hur ny drönarteknologi kan användas för att nå en mer hållbar och effektiv flygverksamhet och visa på nyttan primärt i glesbygdsregionerna. Det i sin tur genererar mer kunskap för Trafikverket, LFV, Transportstyrelsen och övriga aktörer, och i förlängningen till hela samhället. EDIS driver på utvecklingen och lagstiftningen, vilket är en förutsättning för en snabbare övergång till en fossilfri fordonsflotta, säger Björn Wahlström, forskningschef LFV.

Inom industrier som exempelvis skogsnäring och kraftförsörjning har intresset ökat för samverkan kring den nya tekniken. I januari 2021 står LFV:s nya test- och demonstrationsanläggning LFV Aviation Research Center (LARC) färdigt på Örnsköldsvik Airport. Nu pågår också diskussioner med Åsele och Storuman om att bli en del av LARC-klustret. Det ger forskningsverksamheten en geografiskt utspridd test- och valideringsarena med bas i Örnsköldsvik och satellitsajter i Åsele och Storuman. Det kommer att erbjuda möjligheter för samverkan mellan industri, akademi och samhälle inom områdena flygplatsverksamhet, elflyg och luftrumsfrågor och har en planeringshorisont på minst tio år, menar LFV. Under hösten 2019 användes LARC för demonstration av autonoma markfordon som ett led i arbetet med visionen om den autonoma flygplatsen.

EDIS-projektet finansieras av Trafikverket och är först ut med att använda LFV Aviation Research Center som hemmaarena för ett projekt inom elflyg. För kommande demonstrationer i verklig miljö samverkar man också med Åsele kommun och Storuman kommun. Projektet ska också identifiera de krav det obemannade flyget kommer att ställa på luftrum och flygtrafikledning. Räddningstjänst och övervakning i glesbygd innebär långa avstånd. Här har drönare potentialen att bidra till ett stort antal olika funktioner, menar LFV. Tillsammans med generella frågor kring luftrum, säkerhet, kommunikation och fjärrstyrning, utgör dessa funktioner fokus i projektet EDIS. Resultaten kommer att fungera som katalysator för andra projekt inom områdena automation (utförande av programmerade uppgifter), fjärrstyrning och elflyg inför framtiden.

− Vi har inom EDIS-projektet samlat svensk spetskompetens inom relevanta områden för att kunna demonstrera möjligheter till förbättrad samhällsservice för människor i glest befolkade områden, som vill kunna känna trygghet i den miljö där de befinner sig. Även besöksnäringen kommer att kunna dra nytta av den teknik som vi kommer att visa upp. Tekniken skiljer sig avsevärt från andra pågående drönarprojekt, bland annat genom att vi använder maskiner med potential för hastigheter på 250 km/h och över 10 mils räckvidd, säger Björn Wahlström. 

EDIS-projektet fokuserar på två områden: det första området innefattar användning av drönare för funktioner i akuta insatser vid olyckor eller vid fara vid så kallade blåljusfunktioner, till exempel för situationsuppfattning vid bilolyckor, fjällräddning och lavinsökning. Här ligger fokus på flyghastighet. Det andra området handlar om funktioner för rutinmässiga och schemalagda insatser som idag ofta genomförs med helikopter. Här ligger fokus på räckvidd, på miljöaspekterna med elflyg i stället för helikopter och på kostnaden för att genomföra sådana uppdrag. Exempel på uppdrag kan vara översyn av skogsbestånd, bedömning av lavinfara och sjöförhållanden, stormskador som påverkar infrastrukturen och skogsbränder. Inom de här två funktionsområdena tas steget vidare från mer konventionell användning av drönare där farkosten kontrolleras visuellt till betydligt mer avancerade områden där destinationen skall kunna nås med automatisk navigering utom synhåll för piloten.

Projekt EDIS går nu successivt in i ökad testverksamhet och kommer inom kort att påbörja provflygningar på plats på testarenan LARC i Örnsköldsvik.