Skandalsiten Lexbase möjliggjorde för vem som helst att, mot betalning, söka efter person och företag som varit föremål för juridisk prövning. Med detta koncept drog sajten in tre miljoner kronor på tre dagar innan den stängdes ner. Efterfrågan på̊ skvaller om grannar är uppenbarligen stort, men också̊ behovet att få veta om en sökande till en tjänst har begått brott. åke Andersson på̊ SNOS ser något oroande i detta.

– Det finns en risk att seriösa arbetsgivare som ska tillsätta en nyckelpost i ett företag använder sig av den här typen av sajter för att på̊ ett enkelt sätt säkerställa att den sökande inte är straffad. Det tycker inte vi är bra. Vi vill inte att företag ska känna sig tvingade att gynna den här typen av sajter utan istället under kontrollerade for- mer kunna få självklar relevant information på̊ ett enkelt sätt.

– Vi vet att det finns ett stort behov från näringslivet att kunna göra mer bakgrundskontroller vid rekrytering av personer till nyckelposter. I dag är det alldeles för krångligt, säger åke Andersson.

Alla blir förlorare
Enligt åke Andersson har felaktiga rekryteringar som lett till stora och kostsamma problem för en arbetsgivare kunnat undvikas med en bättre bakgrundskontroll. Alla förlorar på̊ att saker och ting inte klarläggs innan en eventuell olämplig person hamnar på̊ fel jobb, anser åke Andersson:
– Det är naturligtvis inte så att alla anställda chefer är förtäckta brottslingar. Det kanske bara är ett fåtal fall, men skadan blir desto större för företaget om något går snett. Dessutom är det väl känt att en rad brott genomförs av så kallade insiders som bevisligen redan är belastade och dömda. Men i dag är det för krångligt för företagen att ta reda deras bakgrund.

– Det här kan vara aktuellt och beröra olika höga befattningar, till exempel där ekonomiansvar ingår. Var och en förstår ju att det inte är en tung merit för en ekonomichef att ha dömts för bedrägeri eller andra tvivelaktiga ekonomiska affärer. Men detta kan inte en arbetsgivare enkelt ta reda på̊ utan måste be den arbetssökande att göra själv.

Annan lösning
När det gäller debatten som blossade upp i samband med Lexbase-sajten vill åke Andersson vara tydlig.
– Det sätt som Lexbase hängde ut folk är absolut inte okej. Det är inte en sådan lösning vi på̊ SNOS förespråkar, det vill jag understryka. Vi anser att det går att hitta en lösning som kan underlätta för arbetsgivare att genomföra personkontroller, utan att det uppfattas som integritetskränkande.

– Vi förespråkar att en förändring i regelverket ska tjäna ett specifikt syfte, nämligen att en arbetsgivare måste få kunna försäkra sig om en persons lämplighet och att denna individ kan fungera på̊ en ansvarsfull och ledande position.

Rimlig bakgrundskontroll
åke Andersson tycker att arbets- givarens rätt att göra bakgrundskontroll är en viktig fråga och borde vara en självklar rättighet när det gäller rekrytering till känsliga positioner i ett företag.

– Jag tror de flesta medborgare inser att om en man söker jobb på̊ ett dagis så får han acceptera en kontroll om denne person eventuellt har dömts för barnövergrepp. Det anser jag i likhet med de flesta är rimligt. Men det finns också̊ en rad andra yrken där det borde vara rimligt att göra efterforskningar, säger han avslutningsvis.

Av: Tom von Sivers