Skiljeförfarande är ett sätt att avgöra en tvist genom att anlita en eller flera skiljemän (skiljenämnd). Ett sådant förfarande grundar sig ofta på ett särskilt avtal (en skiljeklausul), som parterna ingått på förhand. När en tvist uppstår och en av parterna påkallar ett skiljeförfarande utser parterna vanligtvis en skiljeman var. Sedan enas de två skiljemännen om en tredje som blir ordförande i skiljenämnden.

Utredningen har gjort en översyn av lagen om skiljeförfarandelagen för att säkerställa att lagstiftningen är modern och garanterar ett rättssäkert och effektivt skiljeförfarande. En viktig del i detta är att anpassa lagen ytterligare till internationell standard på området.

Utredningen har dessutom lämnat förslag på hur klanderprocessen i hovrätten kan bli mer effektiv och hur onödiga och parallella domstolsprocesser kan undvikas.

För att underlätta för internationella aktörer som deltar i skiljeförfaranden i Sverige föreslår utredningen att engelska ska kunna användas av vittnen och parter vid klanderprocess i domstol.

– Skiljeförfarande och annan tvistlösning utanför domstolarna har en lång tradition och stark ställning i Sverige. Många stater och investerare världen över har valt att använda svenskt skiljeförfarande för att lösa sina tvister. Sveriges position som ett ledande skiljedomsland behöver värnas och utvecklas.

– Att lagstiftningen är modern, rättssäker och effektiv är en förutsättning. Utredningen föreslår flera lagändringar som syftar till modernisera lagstiftningen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft på området. Utredningen skickas nu ut på remiss säger Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i en kommentar.

Skiljeförfarandeutredningen har letts av den tidigare ordföranden i Högsta domstolen Johan Munck. Rådmannen Helga Hullmann har varit utredningens sekreterare.