Den samlade bedömningen är att den svenska totalförsvarsförmågan utvecklas på många områden. De bevakningsansvariga myndigheterna ligger först och går nu från kunskapsuppbyggnad till konkret planläggning och uppbyggnad av verksamheten. Det sker med stöd av det planeringssystem och den planeringsinriktning för den civila delen som presenterades på mötet.

– Vi behöver ha ett totalförsvarsperspektiv med oss i vardagen för att bygga ett starkare totalförsvar. Det är våra myndigheters och andra aktörers förberedelser som avgör hur vi står rustade inför svåra påfrestningar och krig och det är tydligt att det finns en stark drivkraft och engagemang hos myndigheterna, konstaterar Dan Eliasson, generaldirektör för MSB.

I planeringen har arbetet fortsatt med att; inventera civila myndigheters möjligheter att ge stöd till Försvarsmakten, krigsorganisera och krigsplacera medarbetare, samt med att utveckla säkra kommunikationer och alternativa ledningsplatser.

– Den civil-militära samverkan inom totalförsvaret är central och nödvändig, inte minst i gråzonsproblematiken. Vi konstaterar att den svenska försvarsförmågan har stärkts, det är positivt. Samtidigt ska vi vara medvetna om att även om vi ökar den svenska förmågan, sker den inte i den takt som omvärldsutvecklingen kräver, säger ÖB Micael Bydén.