Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet mot mutor, tror inte att kommunsektorn blivit mer korrupt. Hon tror helt enkelt att fler fall uppdagats.

– Medvetenheten har ökat och det är ett sundhetstecken med fler fällningar. Men det återstår mycket att göra. Kommunledningarna måste visa att de menar allvar och även se till att det finns en kultur som gör att man vågar tala om i fall man upptäcker någon misstänkt, säger Helena Sundén till SvD.

Enligt SvD är det mest tjänstemän som gör sig skyldiga till mutbrott och det är vid upphandlingar, myndighetsutövning eller rena inköp som det kan bli lockande att ta emot mutor. De offentliga inköpen uppskattas uppgå till 600 miljarder om året, varav 530 lyder under upphandlingsreglerna.

Det är oftas slumpen som gör att mutan uppdagas enligt SvD. Ibland är det också anonyma tips och den interna kontrollen, men endast i 10 procent av fallen är det en revisor som slår larm.

– Revisorerna är jätteviktiga, men då kan de inte bara komma in i efterhand och få en skokartong med en massa kvitton att gå igenom. De måste finnas med mycket tidigare och tala om att de tänker göra en revision och sätta lite skräck i organisationen, säger Helena Sundén till SvD.

För att undvika vänskapskorruption efterlyser Helena Sundén en fast karenstid för förtroendevalda som flyttar på sig mellan det offentliga och näringslivet. Minst sex månader, tycker hon, idag finns ingen karenstid.

Hon tycker också att företagsboten vid allvarliga mutbrott bör höjas kraftigt. Idag finns en maxgräns på tio miljoner.

– OECD har slagit ner på detta extremt mesiga belopp. Det är märkligt att vi ligger så långt efter, svensk lag borde vara med i matchen, säger Helena Sundén till SvD och föreslår att Sverige borde ta efter Storbritannien och USA där påföljden är obegränsad.