Redan idag använder svensk polis kroppsburna kameror vid exempelvis riskfyllda fotbollsmatcher och stora demonstrationer. Nästan all forskning om tekniken har dock genomförts i USA, vilket gör att resultaten inte med säkerhet går att överföra till europeiska förhållanden. I en ny studie publicerad i European Journal of Criminology undersöks dock ett försök med kroppsburna kameror från södra Birminghams lokala polisenhet.

Forskarna delade slumpmässigt in 430 av polisernas arbetsskiften i antingen försöksbetingelser (då de hade på sig kamerorna) eller kontrollbetingelser (då de inte hade på sig kamerorna). De mätte sedan hur polisernas rapporterade användning av våld skiljde sig mellan försöks- och kontrollbetingelserna. "Våldsanvändning" ("use of force") avser sådant som fasthållning, handklovar, batong, pepparspray elpistol eller polishund.

Minskad våldsanvändning
Resultatet från studien visar att antalet incidenter där polisen använde våld i bred bemärkelse var 14 procent lägre under arbetsskift då poliserna hade kroppsburna kameror. Eftersom effekten inte var statistiskt signifikant finns det dock stor osäkerhet i uppskattningen.

I Storbritannien använder ofta poliser handklovar som en standardåtgärd även mot personer som frivilligt följer med till polisstation. När dessa incidenter räknades bort blev effekten betydligt tydligare. Polisens våldsanvändning minskade då med 48 procent när de hade kroppsburna kameror jämfört med när de inte hade det. Denna effekt var också statistiskt signifikant.

Effekten var koncentrerad till mindre aggressiva tvångsåtgärder som att hålla fast och att använda handklovar mot motvilliga personer. Ingen effekt syntes med avseende på polisens användning av batong, pepparspray elpistol eller polishund.

Stämmer med tidigare forskning
Studien ligger i linje med en tidigare utvärdering av kroppsburna kameror i Orlando där de kroppsburna kamerorna minskade våldsanvändningen med 53,4 procent. När SecurityUser.com intervjuade Wesley G. Jennings, en av forskarna bakom Orlando-studien, sade han att det finns flera skäl till att kamerorna minskade användningen av våld.

– Poliser blir mer benägna att ha en professionell hållning när de går in i en interaktion. Det gäller även medborgare när de blir medvetna om att det finns kroppsburna kameror närvarande. Båda parter är mindre benägna att eskalera situationen på ett negativt sätt eftersom de vet att interaktionen spelas in, sade han till SecurityUser.com.

Det finns dock en stor och välgjord studie från förra året där användningen av kroppsburna kameror inte minskade polisernas våldsanvändning. Vid en närmare analys upptäckte forskarna dock att detta berodde på att poliser i vissa av de studerade områdena inte använde kamerorna som de skulle. I de områden där poliserna hade kamerorna påslagna under försöksbetingelserna och avslagna under kontrollbetingelserna minskade våldsanvändningen.