Mellan 2011 och 2014 var fotbollsklubbar som organiserades som aktiebolag skyldiga att ersätta kostnaderna för polisens arbete med ordningshållning vid matcher. En ny studie av nationalekonomerna Sten Nyberg och Mikael Priks vid Stockholms universitet har undersökt hur detta påverkade mängden ordningsproblem under matcherna.

Studien utnyttjar det faktum att kravet om att ersätta polisens kostnader endast gällde bolagiserade fotbollsklubbar och inte klubbar som drevs som ideella föreningar. Förändringen av vaktpersonal och ordningsproblem hos dessa bolagiserade klubbar kunde således jämföras med motsvarande förändringar hos de ideella klubbarna som inte var ersättningsskyldiga.

Mer vaktpersonal och mindre ordningsproblem
Till en början var de ersättningsskyldiga fotbollsklubbarna endast ålagda att betala en fjärdedel av polisnotan. De bolagiserade klubbarna ökade då antalet vakter på matcherna med 15 procent, vilket följdes av att ordningsproblemen på läktarna minskade med 10 procent jämfört med de ideella klubbarna som ju inte var skyldiga att ersätta polisen.

När de bolagiserade fotbollsklubbarna sedan blev ålagda att betala hela polisnotan ökade de antalet vakter med 40 procent och ordningsproblemen minskade med 20 procent. Enligt forskarna tyder det på att kravet om ersättningsskyldighet ledde till att klubbarna ökade sina säkerhetsinvesteringar, vilket i sin tur minskade ordningsproblemen på matcherna.

– En rimlig ekonomisk förklaring är att man [klubbarna] använder fler väktare själv för att minska risken för ordningsproblem under matcherna, vilket i sin tur leder till att färre poliser stationeras ut och därigenom minskade krav på ersättning, säger Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien, till SecurityUser.com.

– Den empiriska studien belyser dock inte vilken den ekonomiska mekanismen är utan fokuserar på att fastställa att införandet av betalningar faktiskt orsakade ett ändrat beteende hos klubbarna oavsett vilken den ekonomiska mekanismen är, tillägger han.

Kan fungera även för ideellt drivna klubbar
Den centrala kritiken mot reglerna om ersättningsskyldighet gällde det faktum att endast bolagiserade klubbar var ålagda att betala, vilket många ansåg vara orättvist. Enligt Sten Nyberg verkar det dock troligt att även ideella allsvenska klubbar skulle öka säkerhetsinvesteringarna och minska ordningsproblemen om det infördes nya regler som omfattade alla allsvenska klubbar.

– Experimentet i studien visar på att avgifter leder till fler vakter för de bolagiserade klubbarna. Det verkar troligt att detta också skulle kunna gälla för allsvenska klubbar som drivs som ideella föreningar även om vi inte kan påvisa det, säger han till SecurityUser.com.

Finns det inte en risk för att den ytterligare kostnaden för att ersätta polisen skulle kunna få klubbar med pressad ekonomi att istället investera ännu mindre i säkerhet?
– Vi undersöker frågan teoretiskt. även om avgifter teoretiskt sett skulle kunna leda minskade investeringar i säkerhet, under vissa betingelser, ser vi inga tecken på detta i den empiriska studien, säger Sten Nyberg.

En oro kring ersättningsskyldighetsreformen var att det kunde leda till att polisen överdimensionerar sina insatser vid matcher eftersom de inte själva skulle vara tvungna att stå för kostnaden. Hur ser du på det utifrån er studie?
– Vi diskuterar [i studien] att en sådan risk skulle kunna finnas om ersättningen utgör en intäktskälla för polisen. Det kan därför vara bättre att eventuella avgifter går till statskassan och är frikopplade från polisens budget, vilket också var fallet i det svenska experimentet med avgifter, avslutar han.