Det har under senare tid kommit en rad politiska utspel som kräver längre fängelsestraff, exempelvis slopande av villkorlig frigivning. I studien "Locked Up and Locked Out? The Impact of Imprisonment on Labour Market Attachment" av Olof Bäckman, Felipe Estrada och Anders Nilsson, undersöks vad som hänt med personer upp till fem år efter deras första fängelsestraff vad gäller inkomster från arbete.

Tre möjliga utfall av fängelsestraff prövas i studien. En möjlighet är att straffet inte har någon betydelse alls för framtida sysselsättningschanser då de som får fängelse redan innan straffet var exkluderade från arbetsmarknaden. Det mest positiva vore givetvis att denna grupp efter fängelsetiden istället kommer bättre ut och att straffet därmed fungerar som en vändpunkt.

Det tredje alternativet, vilket också är det som får starkast stöd i studien, är dock att det går sämre för dem som fick fängelse jämfört med en kontrollgrupp som dömdes till en icke frihetsberövande påföljd. En stor del av denna effekt orsakas av högre återfallsrisker för de som får fängelse jämfört med annan påföljd.

Källa: Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet