Antalet butiksrån har ökat under de senaste två decennierna. Störst risk löper videobutikerna, därefter livsmedelsbutiker, kiosker och tobakshandlar.
En stor del av dessa rån sker under den mörka årstiden och oftast genomförs de under kvällstid. Majoriteten av de butiker som rånas har ensambemanning. Det genomsnittliga rånbytet har minskat över tid, från 5 000 kronor år 2000 till 3 400 kronor år 2008.
Risken för utsatthet kan bero på olika saker
Enligt Madeleine Blixt, utredare vid Brå och en av rapportens två författare kan risken för utsatthet bero på olika saker. Det kan handla om att lokalen ligger i ett utsatt läge, att insynen är skymd eller att bara få människor passerar butiken. Och om butiken tidigare har varit utsatt för rån, ökar risken för att det händer igen.
– Då är det extra viktigt att ägaren ser över de förebyggande åtgärder som finns och också gör vissa förändringar. Men det räcker inte med att göra det en gång, översynen bör göras regelbundet.
En kombination av åtgärder minskar risken för rån
Butiksägaren kan göra ganska mycket med små medel. Till att börja med kan han eller hon fundera på om det går att genomföra några av de förebyggande åtgärder som föreslås i rapporten.
– Den som har en stor kontantkassa bör naturligtvis se till att försöka minska den och även sätta upp tydliga dekaler som informerar om detta. En annan ganska enkel åtgärd är att öka insynen i butiken genom att ta bort skrymmande eller skymmande skyltning. Att butiken präglas av ordning och reda och har bra belysning kan också fungera förebyggande, säger Madeleine Blixt.
Ladda ner foldern med rapportens viktigaste resultat
Rapporten Butiksrån Utvecklingen fram till 2010 har tagits fram av Brottsförebyggande rådet på initiativ av Handelns Arbetsmiljökommitté, Livsmedelshandlarna och Handelns Utvecklingsråd vilka också har finansierat studien. Rapporten går att beställa men kan också laddas ner från Brå:s hemsida.
Sverige
