Jämfört med 2015 har de genomsnittliga nivåerna av molnmognad i Sverige, Finland och Norge ökat, i alla branscher. Den strategiska molnmognaden har i genomsnitt ökat med 33 procent under de senaste två åren. Finska och svenska organisationer uppvisar fortfarande en högre genomsnittlig mognad än sina motsvarigheter i Norge, som dock minskat gapet och ökat sin mognad betydligt. Den årliga ökningen av molnutgifterna har varit cirka 20 procent i samtliga länder under samma period, och mer än fyra av fem organisationer i Finland, Sverige och Norge använder nu molntjänster i verksamheten.

– Det är uppenbart att molntjänster i allt större utsträckning blivit en integrerad del av verksamheten. Molnmogna organisationer tenderar att se molnet som en viktig faktor i att hantera den dubbla utmaningen med att optimera kostnader samtidigt som man driver innovation och tillväxt. Det är dock fortfarande relativt få som använder den fulla potentialen av molntjänster på det här viset, säger Inger Ekman, chef för teknologitjänster och modernisering på Tieto i Sverige.

Studien visar också att en molnmogen organisation i genomsnitt har 21 procent lägre kostnader för den pågående IT-verksamheten och en 29 procent större andel av sin IT-budget tillgänglig för innovation och transformation. Fortfarande har en av tio (11 procent) av organisationerna inte startat sin utveckling mot molnet alls och kan ses som molnomogna, medan de flesta (46%) är på en grundläggande nivå.

Av de fem industrisektorerna som omfattas av undersökningen finns den högsta aggregerade genomsnittliga molnmognaden inom bank- och finansbranschen, precis som år 2015. Jämfört med för två år sedan har dock skillnaderna mellan industrisektorerna minskat betydligt. Branscherna med lägst poäng, som offentlig sektor och tillverkningsindustrin, har ökat sin mognad mest.

– Utmaningarna för tillverkningsindustrin, tillsammans med utvecklingen kring automatisering och Internet of Things, visar tydligt behovet av att modernisera IT-portföljen med en större andel externa leverans- och produktionsformer. Detta har varit en drivkraft för ökad molnmognad. Även offentlig sektor har blivit mer mogen men är fortfarande en bit efter, delvis på grund av viss brist på intern kapacitet och utmaningar i att attrahera rätt kompetens för att utnyttja moderna IT-produktionsformer och servicemodeller, säger Inger Ekman.

De största upplevda hindren för att använda molntjänster bland omogna organisationer är "säkerhet" och "lagstiftningskrav", medan molnmogna organisationer tenderar att uppfatta dessa som betydligt mindre hinder. Det enskilt största potentiella hindret som identifieras av molnmogna organisationer är "svårighet att integrera molntjänster med befintlig portfölj".

83 % (60) av svenska företag och organisationer använder molntjänster. I Finland var motsvarande siffra 85 % (69) och i Norge 75 % (46).

De mogna organisationernas nyttjande av molntjänster är i snitt 21 procent lägre jämfört med konkurrenterna. De investerar även 29 procent mer på innovation och utveckling. Den högsta molnmognaden finns i bank- och finansbranschen, där mognaden ökat med 9 procent från år 2015. Offentlig sektor har ökat med 24 % och tillverkningsindustrin med 35 %.

När det gäller investeringar i molntjänster ligger Finland i topp med 5,7% andel av den totala IT-investeringen, Sverige tvåa med 5,4% samt Norge trea med 5,0%. Majoriteten av molninvesteringarna i Sverige, 55 procent, används till publika molntjänster och andelen väntas växa framöver.

Cloud Maturity Index bygger på en undersökning och intervjuer med 268 beslutsfattare inom den privata och offentliga sektorn i Sverige, Finland och Norge. Undersökningen har utförts av analysföretaget Radar på uppdrag av Tieto och VMware.