Samhällets kritiska infrastruktur – el, vatten, järnväg med mera – styrs allt mer via internetbaserade system. Det är effektivt, billigt och gör det lättare att uppgradera och underhålla systemen. Men det öppnar för antagonistiska angrepp, som det intrång i elsystemet som släckte en betydande del av Ukraina julen 2015.

Svenska myndigheter har utfärdat föreskrifter som ställer krav på branscher med ansvar för kritisk infrastruktur. Undersökningen, som genomfördes under 2015, har tittat på hur väl dessa föreskrifter tar upp säkerheten i informations- och styrsystem inom sex branscher: el, dricksvatten, fjärrvärme, spårbunden trafik, elektroniska kommunikationer och kemisk processindustri. Det visade sig att föreskrifterna som styr elsektorn och dricksvattensektorn ställer störst krav på säkerhet och att distributörer av el och dricksvatten var de som bäst uppmärksammat säkerhetsfrågorna, vilket var samma resultat som vid en liknande undersökning 2012.

– Det beror främst på att sektorerna själva, inte minst branschorganisationerna Svensk Energi och Svenskt Vatten, driver frågorna. Elsektorn drar även nytta av erfarenheter från intrång och arbetet kring att förhindra detta i USA, säger Karin Mossberg Sonnek, forskningsledare vid FOI.

Utredningen noterar att regelverket för att skydda kritisk infrastruktur utvecklats, men långsamt.

– Utvecklingen i omvärlden går snabbare. Så i realiteten backar säkerhetsarbetet, säger Karin Mossberg Sonnek.

Problemet är, enligt Karin Mossberg Sonnek, att höjd säkerhet kostar pengar.

– Säkerhetsmedvetandet kan vara högt. Man vet vad man ska göra, men det saknas resurser. Många som arbetar med frågorna välkomnar tydligare och skarpare lagkrav så att det kan motivera för sina chefer att säkerhetsarbetet måste få kosta.