Enligt kameraövervakningslagen krävs tillstånd för att en säkerhetskamera ska få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde. Förvaltningsrätten i Linköping har dock i en dom beslutat att en person som ska använda en drönare för att dokumentera byggnader och miljöer inte behöver tillstånd för att använda sin drönare som är utrustad med kamera.

Förvaltningsrätten anser att kameran inte kan räknas som "uppsatt och fast på den specifika platsen". Rätten anser dessutom att drönarkameran i det aktuella fallet inte uppfyller lagens definition om att vara uppsatt så att den inte kan manövreras på platsen eftersom den som styr utrustningen hela tiden manövrerar drönaren inom synhåll, på platsen.

Datainspektionen överklagar nu förvaltningsrättens dom till kammarrätten.

– Precis som i vårt andra överklagande, anser vi att drönarens flygtid inte kan vara avgörande för bedömningen av om kameraövervakningslagens regler ska gälla eller inte, säger Agneta Runmarker, dataråd på Datainspektionen.

Datainspektionen konstaterar i sitt överklagande att det inte är ovanligt att traditionella säkerhetskameror manövreras från en närliggande plats, från en övervakningscentral eller liknande, men att dessa kameror ändå omfattas av kameraövervakningslagen. Därför ska även en drönarkamera klassas som att den inte manövreras "på platsen" och tillstånd måste alltså sökas hos länsstyrelsen.

– Intresset är stort för drönare och det sker en mycket snabb teknikutveckling på området. Därför är det bra om vi nu kan slå fast vilka spelreglerna ska vara för drönare utrustade med kamera.