– Förslaget beaktar integritetsaspekten på ett bra sätt genom att genomgående väga intresset av att behandla personuppgifterna i fråga mot intresset av att skydda de enskildas personliga integritet, säger Datainspektionens generaldirektör Kristina Svahn Starrsjö.
Samtidigt redovisar Datainspektionen ett antal punkter i förslaget som bör förtydligas och förbättras.

De integritetskänsliga uppgifterna i registret kommer att hanteras både av polisen och av idrottsklubbar. Eftersom klubbarna inte kan förväntas ha samma kompetens kring dataskyddslagstiftningen eller informationssäkerhet som polisen, bör lagförslaget innehålla tydligare regler kring den praktiska hanteringen av uppgifterna i registret.

Precisera syftet med registret

Datainspektionen anser även att ändamålen med registret bör preciseras ytterligare, för att uppgifterna inte ska komma att hanteras på ett sätt som avviker från syftet med registret.
För att registret ska bli effektivt behöver det bland annat innehålla uppgifter om hur länge ett tillträdesförbud gäller och vilken omfattning det har. Datainspektionen har dock svårt att förstå varför hela beslutet om tillträdesförbud behöver ingå i registret. Som jämförelse kan sägas att polisens belastningsregister inte innehåller domar utan enbart vissa uppgifter från domarna.
Enligt lagförslaget är det Rikspolisstyrelsen som ska ansvara för utvecklingen av registret. Datainspektionen ser ett behov av att Rikspolisstyrelsen samråder med inspektionen då IT-systemet för registret utvecklas så att man redan från början bygger in integritetsskyddande funktioner i systemet.