Mellan 2009 och 2013 kortades tiden från att förundersökning inleds fram till beslut på misstanken, den så kallade utredningstiden, för samtliga brottsmisstankar från 68 till 61 dagar i mediantid. Särskilt för misshandel har utredningstiden minskat kontinuerligt under perioden, från 83 till 57 dagar. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika brottstyper och i olika delar av landet.

– Det är bra att brott utreds snabbare, bara det inte blir på bekostnad av kvaliteten, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå. Goda utredningar kännetecknas av en kombination av snabb handläggning, hög kvalitet och hög uppklaring. De måste t.ex. hålla sådan kvalitet att åklagaren kan väcka åtal och att inte utredningsbara ärenden avskrivs.

Vissa ungdomsbrott tar längre tid att utreda
Brå har särskilt undersökt utredningstiderna för fem brottstyper: misshandel, våldtäkt, stöld, rån och utpressning. För dessa brottstyper var utredningstiderna längre för unga misstänkta (15–17 år) än för vuxna, trots att det finns skyndsamhetskrav när det är ungdomar som misstänkts. Utredningstiden för ungdomsbrott inom samtliga brottstyper sammantaget (som varit högre än för vuxna under åren 2009–2012) har dock sjunkit från 2013, då mediantiden var 2 dagar kortare för unga än för vuxna.

ökad tingsrättstid mellan åtal och dom
Från 2010 till 2013 har mediantiden för handläggningen mellan åtal och tingsrättsdom, den så kallade tingsrättstiden, ökat med 7 dagar (från 65 till 72). ökningen gäller såväl för alla brottsmisstankar sammantaget som för de fem utvalda brottstyperna, med undantag för stöld. Längst tingsrättstid har misshandel, 71–81 dagar, medan rån har den kortaste, 25–30 dagar.

– Skillnaden i tingsrättstid mellan olika brottstyper har troligtvis samband med andelen misstänkta som sitter frihetsberövade före rättegång, säger Lisa Westfelt. Det är fler som häktas vid rån än vid t.ex. misshandel. Om en person är häktad gäller särskilda tidsfrister, vilket gör att huvudförhandlingen hålls snabbare.