Datainspektionen har granskat det elektroniska informationsflöde som förekommer mellan olika myndigheter i samband med brottsmål. Detta utbyte av information kallas för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) och utvecklas i nuläget av Rikspolisstyrelsen, åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Brottsförebyggande rådet. RIF införs etappvis och kommer framöver att omfatta fler myndigheter.

I den information som skickas mellan myndigheterna förekommer många personuppgifter som ofta är integritetskänsliga. Datainspektionen har undersökt om, och i så fall hur, bestämmelserna som ska skydda den personliga integriteten följs, när personuppgifter överförs mellan myndigheterna som ingår i RIF.

I en rapport beskriver Datainspektionen flödet av information och identifierar brister i skyddet av de personuppgifterna som skickas mellan myndigheterna.

– Vår granskning visar att myndigheterna som ingår i RIF-samarbetet inte har gjort någon gemensam analys av vilka konsekvenser informationsutbytet har för den enskildes integritet och följaktligen inte heller av hur skyddet av personuppgifterna ska upprätthållas eller stärkas. Kunskapen och medvetenheten om de regler som ska skydda den personliga integriteten har också varierat mycket mellan myndigheterna, säger Katarina Tullstedt som är den jurist på Datainspektionen som lett granskningen.

I rapporten pekar Datainspektionen flera viktiga frågor som måste lösas när integritetskänsliga uppgifter överförs mellan stora IT-system. Hur ska felaktiga personuppgifter rättas? Hur ska åtkomsten till uppgifterna begränsas och följas upp?

– Den här typen av frågor måste hanteras både av respektive myndigheten men också gemensamt för hela RIF-samarbetet.