Forskare vid bland annat City University of New York har gjort en kostnads–nyttoanalys av en tidigare publicerad randomiserad studie från Newark, New Jersey. Studien, som är den mest rigorösa av sitt slag, visade att kameraövervakning kompletterat med riktade polispatruller minskade våldsbrottsligheten och ordningsbrotten kraftigt.

Det finns flera kostnader associerade med att brott begås. I analysen bröt forskarna ner kostnaderna i tre typer: polisiära kostnader, domstolskostnader samt inspärrningskostnader (här ingår kostnader för fängelse, vård och rehabilitering). Svårkvantifierbara samhälleliga kostnader såsom brottsoffrets lidande och rädslan för brott togs inte in i beräkningen.

Analysen visar att det är kostnadseffektivt för aktörer som redan har säkerhetskameror att införa riktade polispatruller som står i direkt kontakt med en kameraoperatör. För polisen innebär detta att varje investerad dollar i riktade polispatruller för att komplettera kameraövervakning leder till en besparing motsvarande någonstans mellan 6,99 dollar och 14,13 dollar. även domstolskostnader och inspärrningskostnader kan minskas med metoden.

"Resultaten tyder på att polisverksamheter med befintlig CCTV-infrastruktur kan göra betydande besparingar genom att använda ’CCTV Directed Patrol’-strategin", skriver forskarna i studien.

För aktörer som inte redan har existerande säkerhetskameror är analysen lite mer komplex. Forskarna drar slutsatsen att det inte vore kostnadseffektivt för någon enskild aktör – polis, domstol eller fångvården – att investera i både ett kameraövervakningssystem och riktade polispatruller. Däremot tyder analysen på att den sammanlagda nyttan för polisen domstolarna och fångvården överstiger kostnaderna för säkerhetskamerorna och polisarbetet.

Kostnads–nyttoanalysen tyder alltså på att kameraövervakning i kombination med riktade polispatruller är en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd, men att ingen enskild aktör tjänar på att betala för hela åtgärden. Forskarna förslår därför möjligheten att skapa en kostnadsdelningsmodell för det straffrättsliga systemet.

"Regeringar kan överväga att omfördela resurser till polismyndigheter för att kompensera kostnaderna för brottspreventiva åtgärder när dessa åtgärder har potential att gynna hela det straffrättsliga systemet", skriver forskarna i studien.