Problemen med häktesplatser har funnits sedan tidigare, men situationen är nu mer akut. Bara i region Syd nekades i helgen polispatruller som transporterade häktade personer vid tre tillfällen tillträde till häktet med hänvisning till platsbrist. Kriminalvården kunde inte heller hitta platser i Göteborg eller Stockholm. Situationen löste sig den här gången genom att polischef i beredskap fattade beslut om att förvara personerna i en anhållandearrest i 24 timmar tills transport kunde ordnas av kriminalvården.

Rikspolischefen har med anledning av detta informerat Justitiedepartementet om vilka konsekvenser Kriminalvårdens aviserade läge med fulla häkten och anstalter får för polisens arbete.

Enligt polisen beror det ökade trycket på anstaltsplatserna bland annat på att fler grips och häktas.

– Polisen tar mer narkotika i beslag och griper och lagför allt fler. Dessutom har antalet vapenbeslag ökat sedan 2015. Utredningsresultaten visar en försiktig positiv utveckling. Det är vi stolta över och det är tack vare alla våra medarbetare som sliter hårt varje dag. Men resten av rättskedjan måste kunna följa med i den utvecklingen och kunna ta emot det ökade inflödet för att arbetet ska bli effektivt och rättssäkerheten inte urholkas, säger rikspolischef Anders Thornberg.

Polisens nationella operativa ledningsgrupp (NOLG) hade under måndagen ett extrainsatt möte för att diskutera vilka åtgärder som måste vidtas för att hantera situationen.

– Vi ser flera exempel där våra medarbetare runt om i landet står inför svåra beslut gällande placering av frihetsberövade när Kriminalvården meddelar att häktena är fullbelagda. Situationen är oerhört allvarlig. Om polisen tvingas släppa häktade på grund av Kriminalvårdens platsbrist påverkas hela rättsskipningen i samhället, säger ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving.