2016-09-11

3D-modell identifierar var brott sker i köpcentrum

Genom staplar som är markerade med olika färger går det att visualisera var i ett köpcentrum olika typer av brott sker.

Genom staplar som är markerade med olika färger går det att visualisera var i ett köpcentrum olika typer av brott sker.

Forskare vid KTH har utvecklat en metod som identifierar var och när de flesta brott händer och hur trygghet upplevs i köpcentra. Metoden ger bättre förståelse för var brott begås, när detta sker och hur brottsförebyggande arbete bör implementeras.
Köpcentrum har gått från att vara ställen där man enbart köper prylar och kläder till platser där man också äter, går på bio, idrottar och parkerar bilen. I och med detta har köpcentrum blivit allt mer brottsutsatta. De fyller många sociala funktioner och delar därmed sårbarhet med andra platser i samhället.

I ett pågående projekt har forskarna Vania Ceccato, Väinno Tairandi, örjan Falk och Pouriya Parsaned studerat brott i köpcentrum genom att samla in brottsdata från väktare i ett av Sveriges större köpcentrum och sedan visualiserat informationen i en 3D-modell av gallerian. Processen kallas Building Information Modelling (BIM), och denna del av forskningsarbetet har utförts av Väino Tairandi som leder en BIM-grupp på KTH.

– Det är viktigt för oss forskare att placera brott i en 3D-modell för maximal förståelse. Traditionellt har man bara tittat på en dimension åt gången, säger Vania Ceccato, universitetslektor vid avdelningen för urbana och regionala studier på KTH.
Visualiseringen baseras på drygt 5 500 rapporter och observationer från väktare, data som samlats in under 17 månader. 86 procent av brotten har kartlagts i modellen, som Vania Ceccato beskriver som en prototyp.

– Vi har delat upp köpcentrumet i fem olika typer av utrymmen. Det vi kan se är till exempel att olika platser i köpcentrumet triggar olika typer av brott och olyckor, samt känsla av otrygghet.

Genom modellen går det att se att flest stölder sker mellan 20:00 och 21:00. Man kan också se att flest stölder sker på onsdagar. Den månad flest varor blir stulna är april. Maj är den månad då minst saker försvinner ur butikerna utan att någon betalar för dem.

Det finns en del överraskningar i forskningsresultatet också, till exempel tidpunkten för när vissa brott begås

– Till exempel förekommer våldsbrott betydligt tidigare på kvällen än vad jag hade förväntat mig. så tidigt som runt 18:00 kommer det in många anmälningar. När krogarna stänger senare på kvällen är antalet anmälda våldsbrott inte alls lika många. Sedan är allt som anmäls som "Störande av allmän ordning" intressant. Det vill säga hur många olika saker som människor gör i den offentliga miljön, och som kan vara störande och gör att vissa människor känner sig otrygga.

Hon tillägger att våldsbrott utgjort 17 procent av den totala mängden rapporter och anmälningar.

– Det vi möjliggör med denna 3D-modell är att vi kan titta på social hållbarhet. Man kan också se om det finns så kallade "Hot spots". Det vill säga om exempelvis ett flertal butiker som ligger intill varandra har liknande problem.

Vania Ceccato undersöker också i forskningsprojektet var i köpcentrumet folk känner sig trygga respektive otrygga.

– Här kan man se att människor känner sig mest otrygga vid entréer, i en food court och toaletter. I och med vetskapen om detta kan man slå ihop upplevd trygghet med antal brott och se om det finns eller inte finns ett orsakssamband

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng