Rapporten är skriven av Magnus Ranstorp, Linus Gustafsson och Peder Hyllengren från Centrum för Asymmetriska Hot och Terrorismstudier vid Försvarshögskolan. Den ger "två övergripande och 15 mer detaljerade rekommendationer" för lokalt förebyggande av våldsbejakande extremism.

De övergripande förslagen handlar om att "permanenta funktionen med en nationell samordnare som stöds av ett sekteriat" och att ge samordnaren ett utökat mandat rörande "två andra viktiga koordineringsnivåer". Dessa koordineringsnivåer handlar om att utveckla samverkan både mellan "de statliga och kommunala nivåerna" och på lokal nivå där statliga verksamheter "ges möjligheter att bidra till den kommunala lägesuppfattningen genom exempelvis olika samverkansforum".

– Vi behöver ett sekretariat som kan vara samordnande och som sätter tryck på kommunerna, sa Magnus Ranstorp, en av författarna till rapporten, tidigare på ett seminarium om terrorism och organiserad brottslighet organiserat av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS).

De mer konkreta rekommendationerna är bland annat att lokala samordnare regelbundet bör "rapportera till kommunledning och nationell samordnare om lägesbild, insatser, utmaningar samt planering av det framtida arbetet". Rapporten vill också att föräldranätverk främjas och stöds "på lokal nivå genom exempelvis den lokala samordnaren".

Rapporten vill också se "utökad insyn och uppföljning av skattefinansierade bidrag riktade till ideella organisationer" för att säkerhetsställa den "demokratiska värdegrunden". Den demokratiska värdegrunden är också nyckelord för de medborgarforum som rapporten menar "bör upprättas på lokal nivå för att behandla just lokala problem och utmaningar samt riktade åtgärder".

Ett annat förslag är att avhopparverksamhet bör inrättas samt mentorskap "för personer i den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och de som återvänt från konfliktzoner". Dessutom föreslås en återkommande nationell konferens där praktiker årligen kan utbyta erfarenheter.