Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder tillsattes med syftet att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet.

– Regeringen är djupt oroad över att unga rekryteras till kriminella nätverk och vi måste sätta in alla åtgärder vi kan för att möta detta. Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt och ljus framtid. De förslag som utredaren nu har lämnat skulle kunna vara ett sätt att tidigt hindra eller bryta kriminella banor, som vi nu kommer att analysera närmare, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

I korthet innebär utredarens förslag införandet av ungdomskriminalitetsnämnder liknande de som infördes i Danmark 2019. Modellen i Danmark bygger på ett statligt huvudmannaskap där staten griper in, beslutar om och följer upp brottsförebyggande åtgärder till unga individer som har begått eller misstänks för allvarlig brottslighet. I betänkandet har den förslagna ordningen anpassats efter svenska förhållanden och rådande regelverk samt anpassats och förbättrats utifrån lärdomar från det danska systemet.

I likhet med den danska modellen föreslår utredningen att en helt ny myndighet Myndigheten mot ungdomskriminalitet, MUK, inrättas. Vid myndigheten ska det finnas sju regionala beslutsorgan med uppgift att besluta om individuella brottsförebyggande åtgärder till barn och unga i målgruppen. Myndighetens arbete kommer ske i nära samarbete med flera andra aktörer, bland annat Polismyndigheten och socialnämnden.

Utredningen föreslår två alternativa statliga huvudmän för uppföljning och kontroll av den nya myndighetens beslut – Kriminalvården och den nya myndigheten, MUK.