Siffror från september 2024 visar att 4,83 procent av alla svenska organisationer råkade ut för en ransomware-attack, men för finanssektorn är denna siffra mer än dubbelt så hög – 10,9 procent. Motiven för att attackera branschen kan variera. Det kan handla om att stjäla personlig information, flytta pengar till sig själv eller orsaka störningar i samhällets fundament. International Monetary Fund (IMF) menar att finanssektorn har förlorat runt 132 miljarder svenska kronor de senaste tjugo åren, som ett resultat av mer än 20 000 cyberattacker.

Flera åtgärder införs successivt för att höja kraven på cybersäkerheten inom finanssektorn. Ett exempel på detta är EU:s dataskyddsförordning (GDPR), som ställer strikta krav på hur organisationer hanterar personuppgifter, särskilt i händelse av en cyberattack. Ett annat exempel är NIS2-direktivet, som syftar till att förbättra standarden av cybersäkerheten genom att införa högre säkerhetsstandarder och krav på incidentrapportering.

– Bankers förtroende byggs inte bara på hur bra deras tjänster är, utan också på deras förmåga att säkra sina system och data. Cyberhoten riskerar att urholka kundernas förtroende, vilket gör cybersäkerhet inte bara till en teknologisk nödvändighet, utan också något som kan höja förtroendet och utveckla affärerna, säger Fredrik Sandström, säkerhetsexpert på Check Point Software.