2018-05-04

Ny forskning om kroppskamerans påverkan på arbetsmiljön

Göteborgs universitet har fått forskningsanslag för at studera två bevakningsföretags användning av kroppsburna kameror i en shoppinggalleria och i kollektivtrafiken.

Hot och våld och anklagelser om övervåld har lett till att väktare och ordningsvakter har börjat använda kroppskameror. Nu har forskaren Cecilia Hansen Löfstrand tilldelats 3 260 000 kronor för att studera hur bevakningsföretagens användning av kameror påverkar arbetsmiljön.

Kroppskameror väntas ha en avskräckande effekt och kan producera bevismaterial, men befaras samtidigt kunna vara provocerande och innebära ett intrång i bärarens integritet. En studie kan bidra med kunskap om hur kamerorna bör användas med hänsyn till bärarens arbetsmiljö.

Cecilia Hansen Löfstrand, vid Göteborgs universitet har fått forskningsanslag för att tillsammans med Christel Backman studera två bevakningsföretags användning av kroppsburna kameror i en shoppinggalleria och i kollektivtrafiken. I studien ingår att undersöka hur bärarna upplever kamerorna, hur användningen regleras, hur filmmaterialet används och hur arbetet bäst organiseras ur arbetsmiljösynpunkt.

– Forskning om väktares och ordningsvakters användning av kroppskameror saknas helt idag. Det finns inte heller någon lagstiftning eller nationell policy för detta område, säger Cecilia Hansen Löfstrand.

Projektet förväntas ge kunskap om ett eventuellt glapp mellan förhoppningar om en bättre arbetsmiljö genom bärbara kroppskameror och väktarnas och ordningsvakternas praktiska erfarenheter. Projektet väntas också bidra med kunskap om arbetsledningens förhållningssätt till medarbetarnas rätt till integritet och resultera i riktlinjer för hur arbetet med kroppsburna kameror bör organiseras.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan