Undersökningar har visat att många poliser i yttre tjänst utsätts för ett hårt tryck, där hot och våld är vanligt förekommande. Det handlar exempelvis om att förmå poliser att undvika patrullering av vissa områden eller om att försvåra gripandet av den som gjort sig skyldig till brott.

– Med de kroppsburna kamerorna vill vi uppnå en brottsförebyggande och dämpande effekt, att färre väljer att uttala hot eller begå fysiska angrepp mot poliser eller att en situation inte eskalerar. I de fall brott ändå begås, filmar kameran händelsen och gärningspersonen kan därmed lagföras med hjälp av det registrerade bevismaterialet, säger Daniel Palfelt, nationellt införandeansvarig för kroppsburna kameror vid Noa.

Polisen har sedan 2018 genomfört ett flertal pilotprojekt för att titta på effekterna av de kroppsburna kamerorna. Utvärderingarna från dessa har bland annat visat att kameran minskar risken för påverkansförsök i olika former till exempel hot eller trakasserier. Kameran bidrar också till att ge en objektiv bedömning vid komplexa situationer.

– Vid exempelvis våldsamma upplopp där det kan vara svårt för den enskilda polisen att uppfatta vem som gör vad mot vem, bidrar den kroppsburna kameran med digital bevisning vilket ökar möjligheten till lagföring, säger Daniel Palfelt.

De allra flesta uniformerade poliser som verkar ute i samhället kommer börja bära de kroppsburna kamerorna, men även viss civilklädd personal kommer bära dem. Vid användning av kameran görs allmänheten uppmärksam på att inspelningen startar genom en ljudsignal och en röd ljusdiod på kameran.

Polisen har riktlinjer som styr användandet av kameran. Den som ska använda en kamera kommer också genomgå en obligatorisk utbildning. Tilldelningen börjar i december och kommer fortgå i hela landet under 2023.