En stor del av befogenhetsbedrägerierna, där någon utger sig för att vara exempelvis polis, vårdpersonal eller bankpersonal, genomförs genom så kallad vishing (röstfiske), smishing (sms-fiske) när någon ringer upp eller skickar ett sms det tilltänkta offret och försöker lura till sig tillträde till någons bostad, inloggningsuppgifter eller annan känslig information för att tömma konton. Det är något som hittills drabbat främst äldre personer men där nu även yngre drabbas.

Bedragarnas syfte med samtalet brukar oftast handla om att få tillgång till offrets pengar på ett eller annat sätt. Ett av de senare exemplen är där bedragare har ringt och utgett sig för att vara från ett inkassoföretag, och vill att offret ska reglera en skuld med swish eller med att knappa in koder till bankdosa eller BankID.

Annonsbedragarna har framför allt utnyttjat pandemin genom handeln på nätet, där man lockat kunder till falska hemsidor där den som står som avsändare antingen inte levererat några varor eller skickat piratkopior efter att betalning skett. 

Den stora ökningen under rubriken dataintrång har skett på sociala medier och olika e-tjänster och är starkt sammanflätade med olika sociala manipulationer. Till dataintrången räknas även ransomwareattacker som drabbat exempelvis Coop eller Kalix kommun.

– Bedragarna använder i stor omfattning nätet på olika sätt vilket gör att man måste vara försiktig  med vilka sidor man besöker, vilka länkar man klickar på och vara vaksam vid samtal med okända. Hjälp oss att varna andra om pågående bedrägerier genom att tipsa oss genom Säkerhetskollen.se,  säger Paul Pintér, rådgivare mot digitala brott på SSF Stöldskyddsföreningen.