I rapporten Säker digitalisering för lantbruken av Niklas Andersson och Estelle Lohm vid Linköpings universitet kartläggs digitaliseringen i lantbruket och säkerhetsriskerna den medför.
FBI meddelade nyligen att cyberattacker mot stora och små aktörer inom livsmedels- och lantbrukssektorn har ökat. Bland annat betalade köttproducenten JBS elva miljoner dollar till hackergruppen Revil.
Medvetenheten inom jordbruket är förmodligen inte så hög eftersom den består av många småföretag utan it-avdelningar.
– För bland annat vatten- och el-infrastrukturen och andra samhällsviktiga funktioner finns ju NIS-direktivet, som kräver att organisationer i viss storlek gör systematiska säkerhetskontroller. Det tåls nog att fundera på om det kanske skulle finnas liknande direktiv för lantbruket, säger Marianne Rilde Björkman, handläggare på MSB.
Niklas Andersson som är medförfattare till rapporten menar att de allra flesta som de intervjuade trots allt var positiva till den generella utvecklingen som digitalisering innebär.
– Om jag skulle ge ett par snabba tips är det att får koll på de lösningar du använder och ta reda på vilka sårbarheter som finns och vad det skulle innebära om vart och ett av dessa drabbades av en attack. Ett stort första steg är att vara medveten om riskerna, säger han.
Grisuppfödaren Jeanette Blackert menar att det är svårt att prioritera it-säkerhet i vardagen.
– Jag tycker att det är svårt att lägga ut ansvaret på varje enskild lantbrukare. Vi gör redan mycket riskanalyser, men kanske inte så mycket kring it-säkerhet. Det ska vara bra funktionalitet, och det inbegriper att det inte ska gå att hacka. Ofta är djurrättsaktivist ett mycket större och mer omedelbart hot för oss. För mig är detta klart och tydligt något som rör hela samhället. Livsmedel är en beredskapsfråga, säger hon till Voister.