IMY yttrar sig nu över utredningen Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter. Utredningen föreslår bland annat att kravet som finns för vissa aktörer att ansöka om tillstånd till kamerabevakning tas bort. Det innebär i så fall att ingen längre kommer behöva ansöka om tillstånd.
– Vi motsätter oss inte att tillståndskravet tas bort men i vårt yttrande för vi fram vissa risker som ett avskaffande kan medföra, till exempel att det kan medföra mer otillåten bevakning i samhället, säger Cecilia Agnehall, tillförordnad rättschef på IMY.
I sitt yttrande noterar IMY att bara för att tillståndskravet tas bort innebär det inte att de som idag omfattas av tillståndskravet kommer att kunna kamerabevaka i större utsträckning än idag, däremot att det är upp till dem att själva göra bedömningen om bevakningen är tillåten.
– Att bedöma om en kamerabevakning är laglig eller inte kan vara svårt och IMY kommer att behöva ge mer vägledning till aktörerna och även utföra granskningar av pågående kamerabevakning i större utsträckning än vad som görs i dag. En fråga som vi anser behöver utredas närmare är om aktörerna som i nuläget behöver tillstånd, har en rättslig grund vid ett borttaget tillståndskrav.
Utredningen innehåller även förslag på ändrade regler för den kamerabevakning som utförs av brottsbekämpande myndigheter. Förslagen innebär att brottsbekämpande myndigheter ges utökade möjligheter att kamerabevaka på platser där det inte tidigare begåtts brott. IMY har förståelse för dessa myndigheters behov av sådan bevakning men lyfter samtidigt i yttrandet fram att det finns en risk att bevakning kommer att ske även vid förhållandevis låg risk för mindre allvarliga brott.
IMY har även synpunkter på utredningens förslag om undantag från skyldigheten för brottsbekämpande myndigheter att informera om bevakning i vissa fall, särskilt eftersom förslaget i denna del riskerar att leda till bevakning som liknar ett hemligt tvångsmedel.