Med en målsägare menas en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren eller annan brottsutredande myndighet.

Den största gruppen målsägare år 2021 bland de brottstyper som ingår i målsägar­statistiken, fanns för misshandelsbrott, 64 400 personer. Två andra stora grupper målsägare registrerades för brottstypen olaga hot, med 45 000 personer och för brottstypen ofredande, med 48 600 personer. Minst antal målsägare i rapporten fanns det för brotten försök, förberedelse och stämpling till mord eller dråp samt grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Det fanns kring 1 000 målsägare registrerade för varje av dessa brott.

Sett till befolkningen utgjorde äldre tonåringar (15–17 år) och unga vuxna (18–24 år) de största grupperna av registrerade målsägare för de flesta brott i rapporten under hela perioden 2014–2021.

Det har skett både ökningar och minskningar av antalet målsägare mellan 2021 och 2014. Ett exempel är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp, där antalet målsägare ökat med 31 procent. Det var framför allt antalet tonårspojkar och män mellan 15–17 samt 18–24 år som ökade.

Ett annat exempel är våldtäkt, med en ökning av antalet målsägare på 51 procent för kvinnor och flickor och 44 procent för män och pojkar. Vid våldtäkt bör man dock hålla i minnet att lagstiftningen har ändrats under tidsperioden, vilket innebär att våldtäktsbegreppet juridiskt har utvidgats till att omfatta fler beteenden.

Antalet målsägare har samtidigt minskat för fickstöld, där antalet målsägare har gått ner med 68 procent mellan 2014 och 2021. Även om nedgångarna under 2020 och 2021 troligen påverkats av pandemin, så har minskningen pågått sedan 2014.