Nixu Cybersecurity Index  är en undersökning som mäter cybersäkerhetsmognaden hos organisationer baserat på fyra aspekter: nuläget, ledning och styrning, finansiella investeringar samt utvecklingsplaner. Resultatet i den aktuella undersökningen ger ett snitt på 67 – ett knappt godkänt resultat på skalan 10–100. Svenska organisationer, som svarar för en fjärdedel av svaren, når bara upp till 63, vilket är under den godkända nivån på 65.

Ett tydligt resultat från undersökningen är att säkerhetsmedvetenhet betraktas som den mest kritiska förmågan hos organisationen när det gäller cybersäkerhet, och arbetet för att stärka detta är därför prioriterat.

Riskhantering bedöms däremot av beslutsfattarna som en mindre viktig förmåga. Endast 24 procent uppger att riskhantering är en av de mest avgörande faktorerna inom cybersäkerhet och 21 procent planerar att stärka den under det närmaste året. Trots detta säger mer än en tredjedel av de tillfrågade (38 procent) att de saknar en väl organiserad riskhantering.

– Vi ser att cybersäkerhet hanteras mer som en teknisk och operativ fråga än som en naturlig del i organisationens riskhantering. Men det är ett faktum att cybersäkerhet har en direkt koppling till verksamhets- och affärsrisker, något som annars ganska självklart behandlas som ledningsfrågor, säger  Peter Hellström, Business Unit Lead, Advisory, på cybersäkerhetsföretaget Nixu som låtit göra undersökningen.

Nixu Cybersecurity Index genomfördes i september-oktober 2022 och har besvarats av 180 beslutsfattare inom cybersäkerhet från olika branscher och länder i norra Europa, vilka redogör för hur de ser på cybersäkerheten i sina organisationer, i dag och i framtiden. Poängen baseras på de svarandes egna uppskattningar.

Att en säker digital leveranskedja blir allt viktigare är en tydlig trend som framkommer i undersökningen. I svaren kan man tydligt se att leveranskedjan betraktas som ett av de hetaste ämnena inom cybersäkerhet under det kommande året. En typisk cybersäkerhetsattack av denna typ riktas först mot en programvaruleverantör genom att skadlig kod planteras i dess produkter. Den komprometterade mjukvaran sprids sedan till användarna som i sin tur kan utsättas för utpressning, sabotage eller datastöld.