Bankernas säkerhetsorganisationer beskriver och bedömer årligen den branschgemensamma hotbilden med utgångspunkt från bankernas verksamhet. Bankerna följer hotbilden hela tiden och har nu presenterat en hotbildsbedömning för Sveriges banker 2024.

Bankernas specialister på fysisk säkerhet, identifiering, cybersäkerhet, informationssäkerhet, bedrägerier, kortsäkerhet, penningtvätt, outsourcing, sanktioner och säkerhetsskydd bidrar till rapporten.

Sedan flera år har det säkerhetspolitiska läget försämrats. Rysslands markinvasion av Ukraina i februari 2022 har ritat om hotbilden. Bankerna påverkas av invasionen inom flertalet områden i sitt säkerhetsarbete och har satt ett ökat fokus på civilt försvar och beredskapsfrågor, enligt rapporten.

Inom området kränkning, personhot och våld mot bankpersonal rapporterar bankerna om ökad spänning och tuffare bemötande från kunder de senaste åren. Många medarbetare är rädda för att representera banken i rättsliga sammanhang. Exponering av enskilda medarbetare kan öka hotbilden mot individen snarare än banken. 

En insider/möjliggörare kan utnyttja sin insyn i banken för att genomföra olagliga transaktioner eller manipulera finansiella flöden, på uppdrag av kriminella aktörer eller en främmande stat. Hotaktörer kan på så sätt även påverka beslut, informationsflöden och affärsstrategier i banken. Främmande stater kan använda insidernätverk för att samla underrättelser, destabilisera ekonomin eller påverka politiska beslut, konstaterar rapporten.

Överbelastningsattackerna mot bankerna har fortsatt, men med begränsad effekt. Ett växande hot är hotaktörers snabba utnyttjande av tekniska sårbarheter, liksom att AI används i bedrägliga syften mot både kunder och bankpersonal.

Konsumenter och företag har under året blivit än mer utsatta för bedrägerier, med än större konsekvenser, vilket även påverkar bankerna. Social manipulering har gjort brottsligheten mer riktad och personlig. Bankkunder och företag utsätts för en mängd bedrägerimetoder och under 2023 har vishing-, smishing-, investerings-, romans- och kreditbedrägerier ökat. Antalet målvakter som möjliggör bedrägerierna fortsätter att vara ett problem.

De senaste åren har också antalet fall av misstänkt finansiering av terrorism via kryptovalutor ökat. En riskfaktor är att bankerna ofta saknar tillgång till information om hur sådan finansiering går till samt vilka som är inblandade.