Majoriteten av brotten under perioden 2020–2024 uppges inte ha anmälts till polisen. Mörkertalet är störst för sexualbrott då knappt 1 av 10 sexualbrott under perioden uppges ha polisanmälts. För misshandel och hot gällde det ungefär en fjärdedel av brotten medan vid rån eller försök till rån är mörkertalet mindre då det i stället var drygt 2 av 5 rån som polisanmälts.

Resultaten visar dock att har man väl varit i kontakt med polisen med anledning av brottet så anmäls majoriteten av dem. För misshandel och rån anmäldes ungefär 9 av 10 brott om någon varit i kontakt med polisen. För hot och sexualbrott gällde det ungefär 8 av 10 brott.

Anmäla upplevs meningslöst

Det är vanligast att brottsutsatta uppger att det främsta skälet till att brottet inte polisanmäldes var för att man ansåg att det var meningslöst eftersom polisen ändå inte kan göra något. När det rörde sig om ett rån eller försök till rån uppgavs detta som skälet i nästan hälften av fallen (48 procent). Vid sexualbrott och hot handlar det om 31 procent respektive 28 procent av fallen. Medan det för misshandel var lika vanligt att man ansåg det var meningslöst att anmäla som att man ansåg att brottet var en småsak/bagatell, 17 procent vardera.

Att brottet ansågs vara en småsak/bagatell var också något vanligare än andra skäl vid sexualbrott (17 procent), hot (12 procent) och rån (10 procent). Vid rån var det även ganska vanligt att brist på förtroende för polisen eller rättsväsendet uppgavs som främsta skäl till varför man inte polisanmält (12 procent), något som var mindre vanligt vid de andra brotten.

Det är också värt att notera att det var vanligt förekommande att man avstått polisanmälan av annat skäl än något av de alternativ som gavs i denna undersökning, speciellt vid hot och misshandel (27 procent respektive 22 procent).

Blandade erfarenheter av polisen

I de fall där brottet uppgavs ha polisanmälts skiljer sig erfarenheten av polisen åt mellan olika brott. Erfarenheten av polisen var något oftare positiva än negativa vid misshandel (45 procent respektive 39 procent) och hot (41 procent respektive 29 procent). Dock gäller det för nästan en tredjedel (30 procent) av hoten att erfarenheterna varken var positiva eller negativa. Vid rån var i stället erfarenheten av polisen oftare negativa än positiva (48 procent respektive 31 procent). När anmälan gällde sexualbrott var det lika vanligt att erfarenheten av polisen var positiva som negativa (41 procent vardera).

Studeras åter igen allvarliga och mindre allvarliga händelser av misshandel och sexualbrott tycks dock erfarenheterna skilja sig åt. Vid allvarliga händelser var det vanligare att erfarenheten av polisen var negativa (54 procent vid misshandel och 44 procent vid sexualbrott) än positiva (33 procent respektive 32 procent ). Medan det motsatta syns vid mindre allvarliga händelser.