Den 20 maj 2021 beslutade regeringen ett kommittédirektiv där en särskild utredare fick uppdraget att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. Syftet med utredningen är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken.

De tilläggsdirektiv som nu beslutas avser Polismyndighetens möjlighet att i framtiden använda den släktforskningsmetod som var avgörande när ett dubbelmord i Linköping 2004 löstes med hjälp av dna-baserade släktforskningsdatabaser. När dna-spåren inte gav träff i sedvanliga register laddade polisen till slut, inom ramen för ett pilotprojekt, upp dna-profilen i en kommersiell, amerikansk släktforskningsdatabas. Det ledde till träff på avlägsna släktingar till gärningsmannen. Efter traditionell släktforskning och vidare utredning kunde gärningsmannen identifieras. Gärningsmannen dömdes 2020 till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för de två morden.

I och med tilläggsdirektivet ges nu Biometriutredningen ett tydligt uppdrag att utreda de komplexa dataskyddsrättsliga frågor som behöver lösas om släktforskningsmetoden ska kunna användas fullt ut.

– Släktforskningsmetoden har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att identifiera personer som har gjort sig skyldiga till brott när dna-spår säkrats och andra utredningsmetoder inte räckt till, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Utredningens uppdrag ska redovisas senast den 20 februari 2023.