– Regeringen ser över centrala delar av strafflagstiftningen och nu lägger vi fram förslag om skärpningar av reglerna för villkorlig frigivning. Vi skickar nu ut förslagen på remiss och planerar att återkomma med ett beslut om lagrådsremiss tidig höst och därefter en proposition senare under hösten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
I utkastet till lagrådsremiss föreslås bland annat följande:
• Den tid som den som döms till fängelse måste avtjäna i anstalt innan villkorlig frigivning kan aktualiseras höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden och höjningen genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först.
• Allmänna fängelseminimum höjs till en månad och alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning.
• Prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och den villkorligt frigivne ska som huvudregel ställas under övervakning.
• Hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden och det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.
• Det ska bli lättare att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen.
• Den villkorliga frigivningen ska skjutas upp för den som avtjänar ett fängelsestraff om minst fyra år för brott mot liv, hälsa, frihet eller frid – eller två år om det är fråga om organiserad brottslighet – om det också finns en konkret och beaktansvärd risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Sverige
