Brottsvinster är pengar eller annan egendom som någon tillgodogjort sig genom brott. Lagstiftningen om förverkande, det vill säga det regelverk som styr hur brottsvinster och hjälpmedel som använts vid brott kan tas från kriminella är i sina huvuddrag drygt femtio år gammal. Trots de förändringar som har skett både i samhället och i den straffrättsliga lagstiftningen har inga genomgripande ändringar av regelverket skett sedan det infördes.
2020 års förverkandeutredning som letts av justitierådet Petter Asp har haft i uppdrag att göra en översyn av det föråldrade regelverket. Syftet har bland annat varit att modernisera, förenkla och effektivisera regelverket.
– Att det finns effektiva verktyg som ger möjlighet att ta brottsvinster från kriminella är av central betydelse för den brottsbekämpande verksamheten och för att minska incitamenten att begå brott. Det kräver i sin tur att lagstiftningen är tydlig, modern och effektiv. Brott ska inte löna sig, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
Utredningen lämnar bland annat följande förslag:
• Ett nytt kapitel i brottsbalken och en ny förfarandelag införs. Avsikten är att regelverket ska bli tydligare, enklare och effektivare för att göra det möjligt att ta brottsvinster och brottsverktyg i större utsträckning än vad som i dag är möjligt.
• En ny förverkandeform införs som innebär att det ska bli möjligt att ta brottsvinster från kriminella alldeles oavsett om det kan visas att någon har begått ett konkret brott.
• Möjligheterna att säkra brottsvinster förbättras genom att ett nytt generellt tvångsmedel, penningbeslag, införs. Tvångsmedlet gör det möjligt att säkra pengar, från till exempel ett internetbedrägeri som finns på gärningsmannens bankkonto. Förslaget syftar till att säkerställa att en brottsvinst inte ska försvinna, utan i stället säkras för att sedan kunna förverkas.
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.