– Den omläggning av rättspolitiken som vi nu genomför innebär ett grundläggande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Flera av reformerna omfattas av Tidöavtalet och är viktiga för att stärka brottsoffrens upprättelse och för att skydda samhället från kriminella, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Utredningen tillsattes den 30 juni 2022. Enligt de ursprungliga direktiven ska utredningen bland annat överväga ändringar av bestämmelserna om när villkorlig frigivning tidigast får ske.
Utredningen ska enligt tilläggsdirektivet nu också bland annat:
- Lämna förslag som innebär att villkorlig frigivning som huvudregel inte beviljas, om det inte finns särskilda skäl, och att det som tidigast ska kunna ske efter tre fjärdedelar av strafftiden.
- Lämna förslag på kriminalisering av rymning.
- Överväga och lämna förslag på en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, så kallad förvaringsdom.
- Föreslå ändrade regler om prövotid efter villkorlig frigivning. Detta för att säkerställa att den dömde kan bli föremål för kontroll- och återfallsförebyggande insatser under tillräckligt lång tid.
- Föreslå skärpta återfallsregler. Återfall ska få betydelse vid straffmätningen i fler situationer än vad som är fallet i dag.
- Lämna förslag på reglering av överträdelse av anvisning om var en dömd person ska vistas eller inte får vistas, så kallat vistelseförbud.
- Begränsa möjligheterna för den dömde att få permission.
Som en följd av det utvidgade uppdraget förlängs utredningstiden med ett halvår. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024.
Sverige
