Mot bakgrund av det kraftigt försämrade säkerhetsläget och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina satsar regeringen på att stärka det civila försvaret. För att skapa tydliga planeringsförutsättningar för de många aktörerna inom det civila försvaret har regeringen valt att införa en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret. Ramen består av en sexårig planeringshorisont för åren 2025–2030. Den ekonomiska planeringsramen ger ansvariga myndigheter och andra aktörer inom beredskapssektorerna och övriga verksamheter möjlighet till att, i närtid såväl som långsiktigt kunna investera i och bygga motståndskraftiga verksamheter anpassade för höjd beredskap och ytterst krig, menar regeringen.
Regeringen föreslår att det inom planeringsramen tillförs ytterligare 2 miljarder kronor 2025, detta innebär att det civila försvaret totalt tilldelas ca 8,5 miljarder kronor 2025. För kommande år tillförs det civila försvaret ytterligare 3,5 miljarder kronor år 2026, 6,5 miljarder kronor år 2027 och 8,5 miljarder kronor från 2028 och framåt. Det innebär att de totala utgifterna för det civila försvaret beräknas till ca 15 miljarder kronor från 2028 och framåt.
Några områden ges särskild prioritet mot bakgrund av deras grundläggande funktioner för samhället i stort och för det militära försvaret:
Transport: Regeringen föreslår medel till Trafikverket för att stärka skyddet av den statliga transportinfrastrukturen, inklusive väganläggningar och bangårdar samt andra samhällsviktiga anläggningar som flygplatser. Luftfartsverket föreslås få medel för förstärkt reparationsberedskap och Sjöfartsverket för att den samhällskritiska verksamheten ska kunna upprätthållas i 90-dagar.
Energi: Regeringen investerar i energiområdet för att öka robustheten och uthålligheten i energiförsörjningen, vilket är avgörande vid störningar. Satsningen innebär också att medel tillförs till ett snabbspår för civilplikt inom elförsörjningsområdet.
Elektroniska kommunikationer och post: Regeringen satsar på att stärka den digitala infrastrukturens säkerhet och tillförlitlighet. Det handlar både om infrastrukturens motståndskraft och sektorns beredskapsarbete, för att säkra Sveriges förmåga att kommunicera nationellt, internationellt och digitalt i alla lägen. Det är kritiskt att funktioner och tjänster samt information är säkra under alla omständigheter, skriver regeringen.
Livsmedelsförsörjning och dricksvatten: Regeringen vill stärka försörjningsförmågan av livsmedel och dricksvatten och satsar därför på en stegvis uppbyggnad av en robust livsmedelsberedskap. "Detta är en grundförutsättning inte bara för människors liv och hälsa, utan också för att samhället ska fungera. De tillförda medlen ska användas bland annat till investeringsprogram för förmågehöjning inom livsmedelssektorn".
Hälsa, vård och omsorg: De samlade medlen ska gå till åtgärder för bland annat förstärkt försörjningsberedskap avseende viktiga läkemedel och andra sjukvårdsprodukter och för att öka samverkan mellan civila och militära aktörer avseende planering för totalförsvaret.
Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen: Regeringen satsar på att ytterligare stärka verksamhet som syftar till att värna civilbefolkningen vid höjd beredskap och krig. Det rör bland annat upprustning och modernisering av olika typer av skyddsrum samt att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att verka under höjd beredskap.
Regeringen avser att överlämna förslaget till riksdagen i budgetpropositionen för 2025.
Sverige
