Förslagen i den beslutade lagrådsremissen innebär bland annat att hemliga tvångsmedel, såsom hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation, ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den misstänkte inte har fyllt 15 år. Dessutom ska preventiva tvångsmedel få användas i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet för att förebygga och förhindra att barn deltar i allvarlig brottslighet. Det handlar till exempel om brott som mord, människorov, grov allmänfarlig ödeläggelse, allvarlig vapen- och narkotikabrottslighet samt terroristbrottslighet.

Regeringen föreslår även att barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under längre tid än idag för förhör eller för att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.

– Det här handlar i högsta grad om prevention. Att förhindra att minderåriga begår allvarliga våldsbrott. Men också att komma åt dem som ligger bakom, de längre upp i hierarkin som styr och beställer. Vi måste gå på offensiven för att bryta gängens rekrytering, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Bakgrunden till förslagen är en utredning som regeringen tillsatte i juni 2023. Utredningen, som överlämnade sitt betänkande i december 2024, föreslog effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare. Efter remissbehandling har regeringen nu valt att gå vidare med delar av utredningens förslag i ett snabbspår.

Regeringens förslag i lagrådsremissen går längre än utredningens förslag vad gäller såväl hemliga tvångsmedel som preventiva tvångsmedel. Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att fler brott ska kunna leda till att hemliga och preventiva tvångsmedel används. Regeringen föreslår även att Polismyndigheten och Tullverket, inte bara Säkerhetspolisen, ska få använda preventiva tvångsmedel enligt den så kallade preventivlagen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025, vilket är nio månader tidigare än vad utredningen föreslagit.